Inga produkter i varukorgen.
Så hållbarhetsrapporterar du om väpnade konflikter
Hållbarhetsredovisning En ny rapport ger ett antal rekommendationer för hur företag bör hantera väpnade konflikter i sin hållbarhetsrapportering.
Ruiner i staden Taiz, Yemen. Foto: Adobe Stock
I en ny policyrapport ger Global Reporting Initiative, GRI, ett antal rekommendationer för hur företag bör hantera väpnade konflikter i sin hållbarhetsrapportering. Organisationen konstaterar att väpnade konflikter i områden där företag eller dess underleverantörer är verksamma skapar kraftigt ökade förväntningar på transparens från företagets sida.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I rapporten, som går under namnet ”Why corporate transparency is critical during conflict” tar GRI upp ämnet och ger råd till företag om hur de kan integrera hållbarhetsrapportering med sina skyldigheter, bland annat de som fastställts i FN:s och OECD:s mellanstatliga riktlinjer. Rapporten är finansierad av svenska Sida.
Flera råd och slutsatser
Rapporten identifierar ett antal grundläggande slutsatser kring företagens rapporteringsskyldigheter under en väpnad konflikt. Bland annat konstaterar GRI att företag regelbundet behöver övervaka förändringar i risker och påverkan – både från själva konflikten och genom sina aktiviteter och verksamheter.
”Det är avgörande att upprätthålla nära kontakt med nyckelintressenter, såsom personal, affärspartners och lokala samhällen”, skriver organisationen.
”Finns ingen universell lösning”
En annan slutsats som dras är att de åtgärder som är lämpliga till stor del beror på både företagets och konfliktens natur.
”Eftersom konflikter kan uppstå eller förändras dynamiskt måste företag vara redo att ompröva beslut om riskminimerande åtgärder. Till exempel kan nationella konflikter bli internationella, eller så kan områden där företag bedriver verksamhet växla från statlig kontroll till beväpnade icke-statliga gruppers kontroll. Detta gör att riskbedömning, inklusive mänskliga rättigheter, aldrig får vara en engångsövning”, skriver man.
Slutligen ger GRI rådet att alltid samla in information från flera externa källor när det pågår väpnad konflikt. Exempel som ges här är input från civilsamhällets aktörer som till exempel försvarar mänskliga rättigheter. Samtidigt konstateras i rapporten att möjligheten att genomföra en heltäckande riskbedömning av en väpnad konflikt ofta kan vara svåra eller omöjliga.
GRI påminner också om att också en avslutning av verksamheter i konfliktdrabbade områden medför skyldigheter och noggranna riskbedömningar.
– Det finns ingen universell lösning som passar alla – varje företag kommer att ha specifika utmaningar att ta hänsyn till relaterat till konfliktens natur, deras affärsmodell och närvaron av personal i konfliktområdet, säger GRI:s Peter Paul van de Wijs i en kommentar.
