Näringslivet sågar EU-initiativ om hållbar bolagsstyrning

Det innehåller bland annat förslag om att ändra aktiebolagsrättsliga regler om bolagets syfte och styrelsens sammansättning. Motiveringen är att det ska bidra till att minska det man kallar näringslivets kortsiktighet och bidra till en hållbar utveckling.

EU-kommissionen hänvisar bland annat till två rapporter. Slutsatsen är att det finns en tydlig tendens till kortsiktighet bland EU-företagen och att det motverkar en hållbar utveckling.

Förslaget för hållbar bolagsstyrning möter massiv kritik

Men initiativet har också mötts av massiv kritik. 28 representanter för svenska institutionella ägare och svenskt näringsliv har samlat sina synpunkter på förslaget i ett remissvar till kommissionen. De befarar att förslaget öppnar upp för lagändringar i medlemsländernas bolagsrätt.

Undertecknarna menar att det finns risk för att europeiska bolag tappar i konkurrenskraft om förslagen går igenom att de skulle få mindre tillgång till riskkapital. Dessutom underminerar det incitamenten till hållbara investeringar och klimatsmart omställning – tvärtemot intentionerna med initiativet.

Remisstid till 8 februari

Remisstiden löper till och med 8 februari. Ett par veckor innan den går ut arrangerade Finanspanelen ett mötesforum för att diskutera frågorna. Bakom Finanspanelen står SNS och forskningsinstitutet Swedish House of Finance.

Medverkade gjorde Rolf Skog, adjungerad professor vid Göteborgs universitet och bolagsrättslig expert i Justiedepartementet; Per Strömberg, SSE Centennial Professor of Finance and Private Equity vid Handelshögskolan i Stockholm; Svante Forsberg, styrelseordförande i StyrelseAkademien Sverige och styrelseledamot i ecoDa, en organisation som representerar 55 000 styrelsearbetare i Europa samt Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden.

Engagemanget positivt

Rolf Skog har följt ärendet från sin position på departementet och tycker att näringslivets engagemang i frågan är positiv.

– Alla är överens om målet att en fungerande kapitalförsörjning är viktigt för hållbarhetsarbetet. Men från regeringskansliets sida har man samtidigt betonat vikten av att de förslag som kommer från kommissionen ska vara genomtänkta. Det här initiativet innehåller flera frågetecken, konstaterade han.

Dynamik i aktiemarknaden

Det som kommissionen främst skjuter in sig på är företagens kortsiktighet, som bland annat definieras i termer av storleken på börsbolagens vinstutdelningar. Per Strömberg ifrågasatte om kortsiktighet verkligen behöver vara ett problem och om en bindande EU-lagstiftning i så fall är rätt väg att gå.

Det går heller inte komma ifrån att aktiemarknaden får sin dynamik från både kort- och långsiktiga intressen, menade han.

– De kortsiktiga intressena får sin information från kvartalsrapporter och är en förutsättning för skapa likviditet i aktiehandeln. Långsiktiga ägare av ”kött och blod” är däremot mer beroende av ett flöde av inkomster för att kunna behålla sina aktieinnehav. Begränsningar i aktieutdelningar skulle vara rent kontraproduktivt, sade Per Strömberg.

Saknar vetenskaplig grund

Svante Forsberg tillbakavisade kritiken att många bolag agerar kortsiktigt på bekostnad av hållbarhetsarbetet.

– Mycket riskkapital har allokerats på senare tid till bolag som arbetar med hållbarhet. Om EU-kommissionens förslag blir verklighet skulle det allvarligt strypa tillförseln av riskkapital och investeringar i nya verksamheter. Förslaget skjuter över målet och bygger på felaktiga föreställningar, förklarade han.

Det som förvånade talarna på forumet mest av allt är att EU-kommissionens förslag överhuvudtaget kunnat komma upp på bordet.

– Någon vetenskaplig grund vilar det inte på. Min förhoppning är att det snabbt åker ned i papperskorgen, sade Kerstin Hessius.

Hållbar affärsmodell

Ett syfte med EU-kommissionens förslag är att driva på hållbarhetsarbetet. Men enligt Kerstin Hessius har många börsnoterade bolag redan styrt in sin verksamhet åt det hållet. Hon exemplifierade med Vasakronan, Sveriges största fastighetsbolag, vars hela affärsmodell nu präglas av hållbarhet.

– Det är egentligen inte så komplicerat. Genom att kapa energinotan och bygga hållbara hus får man ett mer attraktivt fastighetsbestånd, möjlighet att ta ut högre hyror och bättre värdeutveckling, sade hon.

Förordning eller direktiv

Om EU-kommissionen går vidare med sin färdplan är avsikten att lägga fram ett förslag under andra kvartalet. Men om det blir en EU-förordning som är direkt tillämplig i medlemsstaternas lagstiftning eller ett EU-direktiv som ska tolkas och omvandlas till nationell lagstiftning är inte bestämt.

– Min uppfattning är att ett direktiv är att föredra eftersom det ger större utrymme för samförståndslösningar, sade Svante Forsberg.