Forskning: Så kan barn leda vägen mot hållbar samhällsplanering

Det konstateras i rapporten Barn som vägvisare: Möjligheter, hinder och metoder för att inkludera barns perspektiv i kommunal trafik- och stadsplanering som Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har tagit fram. Malin Henriksson, senior forskare på VTI, är en av rapportförfattarna.

– Idag saknas det kunskap om hur kommuner kan ta vara på barns perspektiv i trafik- och stadsplaneringen. Det finns kunskap om att det är viktigt, men ofta är det oklart hur det ska gå till rent konkret, säger hon till Miljö & Utveckling.

Men kunskapsglappet handlar inte om att det saknas metoder för hur det ska gå till, fortsätter Malin Henriksson. Hon menar att det snarare handlar om att det saknas en medvetenhet bland kommunerna.

– Det handlar om att man inte har en tradition att inkludera barnen. De som jobbar som trafikplanerare kanske inte har fått med sig barnperspektivet i sin utbildning. De lär sig hur man anlägger en gata, men vet inte hur man för dialog med barn. När det står mellan bilars framkomlighet och barns behov av säkra, trygga och rena miljöer, så går bilarna ofta före, säger hon.

I studien har forskarna kollat på vilka faktorer som påverkar barnens hälsa och välmående i samhällsplaneringen. Det handlar bland annat om en ren och giftfri miljö, utan luftföroreningar, att kunna ta sig till och från skolan på ett trafiksäkert sätt samt att ha miljöer att kunna röra sig fritt.

Studien har också tagit fram rekommendationer för hur kommuner kan jobba systematiskt med att inkludera barnens perspektiv. Malin Henriksson lyfter så kallade barnkonsekvensanalyser, BKA, som är ett sätt att omsätta barnkonventionen i praktiken.

– När man ska planera ett nytt projekt, rekommenderar vi att man tar med en BKA. Det handlar om att från ett vuxet perspektiv analysera hur barnen ska kunna ta sig till och från skolan på ett säkert sätt, men också att fråga barnen själva om vad de exempelvis tycker om en ny park eller cykelväg. Så det handlar om dialog, men också att jobba med GIS-analyser och kartlägga viktiga målpunkter för barn, säger Malin Henriksson.

Vidare har rapporten lyft kommuner som ligger långt fram i arbetet, och jobbar systematiskt med barnens perspektiv.

– Västerås stad jobbar med det som kallas ungdomsdialogen, där ungas får vara med och tycka till om olika projekt. Vi har också lyft fram Täby kommun som jobbat läge med barns skolvägar, så att de systematiskt jobbar med att barn ska kunna ta sig till och från skolan på ett säkert sätt. Andra kommuner som ligger långt fram är Göteborg och Malmö. Ofta har stora kommuner större möjligheter att lägga mer resurser på barnens perspektiv. Det viktiga nu är att den kunskapen sprids till övriga kommuner, avslutar Malin Henriksson.