Producenter får ansvar för batteriinsamling

Från och med den 1 januari i år är det producenternas ansvar att samla in batterier. Trots att lagen trätt i kraft återstår dock flera frågetecken kring detaljer.

Den 1 januari införlivades EUs batteridirektiv genom en svensk förordning. Producenterna har nu ansvar för informationsspridning, insamling, hantering och återvinning av de batterier som de sålt. Nytt är också att alla batterier ska återvinnas, på så vis vill man minska spridningen av tungmetaller i naturen. Insamlingen ska öka successivt: 2012 ska minst 65 procent av batterierna samlas in, till 2016 minst 75 procent.

– I praktiken innebär det att producenter, alltså de som tillverkar eller importerar batterier, ska samla in samma mängd batterier som de sätter på marknaden, säger Pär Ängerheim, handläggare som arbetar med frågan på Naturvårdsverket.

Tidigare har producenterna haft ett ekonomiskt ansvar, men de praktiska bitarna har myndigheten stått för. Under 12 år har de genom projektet Batteriinsamlingen spridit information och fört register över producenter av miljöfarliga batterier. Den nya förordningen innebär att alla batteriproducenter måste anmäla sig till Naturvårdsverkets register, något som tidigare endast omfattade producenter av bly-, -kadmium- och kvicksilverbatterier.

– I det gamla direktivet fanns det ett halvdant producentansvar. De har betalat en avgift till oss och vi har informerat och samlat in de miljöfarliga batterierna. När vi gick ut och informerade konsumenter sa vi av olika skäl dock att alla batterier ska samlas in, bland annat eftersom det för medelsvensson är nästan omöjligt att se skillnad.

Naturvårdsverket kommer att stå bakom projektsajten i ytterligare en tid för att producenterna ska hinna anpassa sig till de nya reglerna. Under året kommer en överlämning av hemsidan ske till producenterna. I fortsättningen fungerar Naturvårdsverket som tillsynsmyndighet.

Två bolag sköter insamlingen

Pär Ängerheim berättar att det i dagsläget finns två producentansvarsbolag som producenter kan gå med i för att leva upp till sitt insamlingsansvar: Blybatteriretur, som tar hand om blybatterier, som bilbatterier och stora industribatterier med bly, och Elkretsen, som samlar in de flesta övriga batterier. Företagen blir medlemmar genom att betala en avgift som baseras på försäljning, och sedan sköter bolagen insamling i nationell skala. De två bolagen har i samarbete med kommunernas Avfall Sverige dessutom anställt en informatör som ska sprida kunskap om batterier och dess miljöfarlighet.

I framtiden kan det också dyka upp konkurrenter, och möjligheten för producenter att själva ordna med insamling finns. Kravet är att insamlingen ska ha ”god geografisk spridning”.

– Det räcker alltså inte att endast ställa ut holkar i storstäder utan konsumenter ska kunna lämna in batterier i hela landet, förklarar Pär Ängerheim.

Dock är det fortfarande otydligt exakt hur luddiga begrepp som ”god geografisk spridning” ska tolkas och hur arbetet ska ske i praktiken. Naturvårdsverket jobbar för tillfället med att ta fram tydligare föreskrifter och under hösten beräknas arbetet vara färdigt.

Flera frågetecken

Så hur man försäkra att arbetet efterlevs? Som det ser ut nu är den enda påföljden för producenter som inte tar sitt ansvar en avgift kopplad till rapporteringen, något som ska ske både nationellt och till EU. Är en producent sen med rapportering tas en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor ut.

Målet är också att proceduren för anmälan och rapportering ska harmoniseras i EU. EU-kommissionen arbetar för närvarande med att ta fram sådana gemensamma regler.

– När vi har fått besked från EU kommer vi att kontakta producenterna och begära in kompletteringar. När arbetsgruppen har tagit fram regler kan vi även följa upp hur företagen tar sitt producentansvar, säger Pär Ängerheim.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste