Tung agenda när Romina Pourmokhtari möter EU-kollegorna

Politik På måndag samlas EU:s miljöministrar för att försöka komma överens om en rad viktiga hållbarhetsfrågor. Här är mötets höjdpunkter och de förväntade resultaten.

Tung agenda när Romina Pourmokhtari möter EU-kollegorna
Romina Pourmokhtari (L) och Danmarks miljöminister Magnus Heunicke. Foto: EU

På måndag nästa vecka, den 17 juni 2024, samlas EU:s miljöministrar för att diskutera och fatta beslut om flera viktiga frågor inom klimat- och miljöområdet. På dagordningen står bland annat revidering av avfallsdirektivet, åtgärder mot greenwashing, övervakning av markhälsa och en debatt om klimatmålen för 2040.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens

Här förväntas miljöministrarna nå en allmän riktlinje om direktivet för markövervakning. Målet är att uppnå god markhälsa i EU till 2050 med ett övervakningssystem och principer för hållbar markanvändning. Tanken är att medlemsländerna ska etablera ett övervakningssystem för markhälsa och att förorenade områden ska identifieras och åtgärdas. Regeringen skriver i sin kommenterade dagordning att Sverige kommer att rösta ja till den allmänna riktlinjen men att man vill hantera frågan om hållbara jordbruksmetoder under de kommande trepartssamtalen.

Revidering av EU:s avfallsdirektiv

Miljöministrarna förväntas nå en allmän riktlinje om förslaget att revidera avfallsdirektivet. Fokus i förslaget ligger på textil- och livsmedelssektorerna för att minska miljö- och klimatpåverkan från avfall. Bland de viktigaste förändringarna finns bland annat ett förslag om utökat producentansvar för textilavfall och bindande mål för livsmedelsavfall till år 2030. Sverige stöttar förslaget under förutsättning att aktuella minskningsmål inte höjs och skriver vidare i den kommenterade dagordningen att det är viktigt med ”realistiska mål för minskat livsmedelsavfall”.

Direktiv om gröna påståenden

Här kommer ministrarna att försöka nå en allmän riktlinje om direktivet om gröna påståenden – det så kallade green claims-direktivet. Syftet är att säkerställa tillförlitliga, jämförbara och verifierbara gröna påståenden inom EU, för att motverka greenwashing och hjälpa konsumenter att fatta hållbara beslut. Ett av förslagets mest kritiserade del, krav på förhandsgodkännande av miljöpåstående av en oberoende part, har mjukats upp under behandlingens gång och nu är det bara ”komplexa” miljöpåståenden som behöver förhandsgodkännande. Samtidigt har det ursprungliga förslaget skärpts genom att också inkludera mikroföretag, även om dessa erbjuds en fördröjd tillämpning med 48 månader. Sverige ställer sig bakom antagandet av en allmän riktlinje, men skriver att man föredrar att mikroföretag undantas helt och att man kommer verka för ytterligare lättnader.

Det åttonde miljöhandlingsprogrammet

På Miljörådsmötet ska också halvtidsöversynen av det åttonde miljöhandlingsprogrammet att godkännas. Programmet ska vägleda mot en grön, rättvis och inkluderande övergång för ett hållbart Europa där sex tematiska mål ska uppnås till år 2030 – minskade klimatutsläpp, klimatanpassning, cirkulär ekonomi, nollföroreningar, biologisk mångfald och minskad miljöpåverkan. Regeringen välkomnar rådsslutsatserna och särskilt att cirkulär ekonomi fått en betydande roll i dem.

Diskussion om klimatmål för 2040

Under miljörådsmötet kommer det att genomföras en debatt om EU:s klimatmål för 2040, där det liggande förslaget är ett mål om att minska växthusgasutsläppen med 90 procent jämfört med 1990. Här kommer man också att diskutera hantering av klimatrisker med fokus på klimatresiliens och beredskap. Regeringen meddelar inför mötet att den ännu inte tagit ställning till vilken målnivå som bedöms lämplig, men att man fortsätter att analysera kommissionens rekommenderade målnivå. Vidare skriver regeringen att man avser att ytterligare analysera hur EU:s kommande klimatramverk kan utformas för att bidra till en kostnadseffektiv uppfyllelse av klimatmålen baserat på bästa tillgängliga vetenskap. I den kommenterade dagordningen skriver regeringen att klimatramverket behöver fokusera på kostnadseffektivitet, konkurrenskraft och minskad detaljreglering Vidare förklarar regeringen att man vill att utsläppsminskningar ska kunna ske i en växande ekonomi och att de ska ha legitimitet hos medborgarna. Regeringen betonar också vikten av ett hållbart, aktivt och konkurrenskraftigt skogsbruk som bidrar till klimatnytta genom användning av förnybara material och bioenergi samt nettoupptag av koldioxid.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste