Inga produkter i varukorgen.
Konjunkturinstitutet: Sveriges klimatmål krockar med EU:s utsläppshandel
Klimat Sveriges långsiktiga klimatmål är svåra att förena med ett EU som går mot allt mer gemensam prissättning på utsläpp. Det konstaterar Konjunkturinstitutet i en ny rapport.
Foto: I99pema/ Wikimedia Commons
Konjunkturinstitutet har analyserat hur Sveriges nationella klimatmål till 2040 och 2045 påverkas av EU:s framtida klimatpolitik. I rapporten förutspår myndigheten större osäkerhet, högre kostnader – och minskad effekt av svenska extrainsatser.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Miljömålsberedningen, visar att svenska utsläppsmål blir allt svårare att genomföra i takt med att EU utvecklar sina klimatstyrmedel. Framför allt gäller det införandet av utsläppshandel för transporter och byggnader, ETS2, som kan flytta beslut om utsläppsminskningar från nationell nivå till marknaden.
Konjunkturinstitutet konstaterar att det svenska klimatramverket – där utsläppen från företag både inom och utanför EU:s utläppshandel räknas in– starkt påverkas av hur EU bestämmer takt och prisnivåer i sina handelssystem. Det gör enligt myndigheten att de nationella målen blir mer osäkra att styra mot, och att merkostnaden för att uppnå dem varierar kraftigt beroende på EU:s vägval.
Samtidigt pekar rapporten på att de potentiella intäkterna av att ”gå före”, såsom teknikutveckling och internationell påverkan, har minskat jämfört med när målen sattes 2017. Skälet är att EU och flera andra länder redan har höjt sina ambitioner – vilket gör att Sveriges nationella utsläppsmål inte nödvändigtvis leder till lägre utsläpp än om Sverige enbart följde EU:s prissättning.
Rapporten analyserar även kompletterande åtgärder som bio-CCS, ökade upptag i skog och mark samt internationella så kallade artikel-6-krediter. Slutsatsen är att deras effekt på globala utsläpp varierar kraftigt beroende på hur EU:s regelverk kommer att utformas. Under vissa förutsättningar kan sådana åtgärder enligt rapporten till och med öka de globala nettoutsläppen – en konsekvens som enligt Konjunkturinstitutet måste hanteras i framtida styrning.
Viktiga slutsatser i rapporten
- Sveriges nationella utsläppsmål blir svårare att kombinera med EU:s ökade prissättning av utsläpp. EU:s utveckling mot handelssystem som ETS2 innebär att nationell rådighet minskar och att utsläppstaket för svensk ESR-sektor blir mer osäkert.
- Merkostnaderna för de svenska målen är svårbedömda och kan bli höga. Prisutveckling och teknikutveckling i EU får stort genomslag på kostnaderna för att nå målen 2040 och 2045.
- Fördelarna av att gå före har minskat när EU:s klimatpolitik har skärpts. Sveriges extrasteg påverkar inte längre EU:s totala utsläpp i samma utsträckning, och värdet av demonstrationseffekter är svårare att motivera.
- Nationell kompletterande styrning inom ETS kan minska osäkerhet – men snedvrider EU-systemet. Ytterligare svensk styrning kan stabilisera utsläppstaket men ökar kostnaderna för EU:s utsläppshandel.
- Kompletterande åtgärder kan ge både ökade och minskade globala utsläpp. Effekten avgörs av EU:s framtida regler och hur Sverige räknar av åtgärderna. I vissa scenarier kan artikel-6-krediter eller bio-CCS leda till ökade nettoutsläpp.
- Begränsningen till maximalt 2 procentenheter kompletterande åtgärder till 2040 kan behöva omprövas. När EU öppnar för större användning av artikel-6-åtgärder och permanenta kolupptag kan svenska regler behöva justeras.
- En framtida lösning kan vara att låta nationella mål endast omfatta sektorer utanför EU:s handelssystem. Det skulle minska konflikter och göra målbanorna mer förutsägbara.
