Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Malmös fem steg mot klimatneutralt byggande

Klimat I ett lokalt initiativ vill bygg- och fastighetsbranschen i Malmö halvera klimatpåverkan till 2025. Nästa steg blir att uppnå klimatneutralt byggande.

Malmös fem steg mot klimatneutralt byggande
LFM30-trappan ska hjälpa byggbranschen att kraftigt minska sina klimatutsläpp.

Bakom metoden för klimatberäkningar står IVL och Martin Erlandsson, som utvecklat metoden i samarbete med branschaktörer. Metoden bygger på befintliga beräkningsregler för LCA inom byggområdet och en befintlig klimatdatabas. I Malmömetoden, som drivs av föreningen LFM30, finns även målgränsvärden.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?
Martin Erlandsson, IVL.

– Det gör att byggarna redan idag måste minska byggskedets klimatpåverkan kraftigt. Enligt Boverkets framtidsplaner så tänker man sig att införa krav först 2027 och dessa blir då inte drivande utan gränsvärden för att klippa av svansen, alltså bli av med de sämsta byggteknikerna, säger Martin Erlandsson.

Branschinitiativ för klimatneutralt byggande

LFM30 är ett branschinitiativ för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö, och har knappt 150 medlemmar.

– Vi har flera medlemsföretag som till sommaren planerar lansering av vilka klimatneutrala byggprojekt som ska starta före 2025, berättar Andreas Holmgren, som är ordförande i föreningen.

Andreas Holmgren, Otto Magnusson Bygg.

Han arbetar själv som hållbarhetschef på ett av medlemsföretagen, Byggadsfirman Otto Magnusson.

– Vi ser att detta ger en möjlighet att möta våra kunders behov genom att vi kan erbjuda en klimat- och cirkularitetstjänst. Det är en del av vår långsiktiga affär, säger han.

Fem steg som leder till en klimatbudget

Metoden, som leder till en klimatbudget för varje byggnad eller anläggning, har fem steg, där klimatberäkningen är den första. Den innebär också att byggnaden måste klara ett målgränsvärde, det finns alltså ett tak för hur stora klimatutsläpp som accepteras. För flerbostadshus är det till exempel 240 kg CO2ekv per kvadratmeter.

– Det ger ungefär en halvering av byggnadens klimatpåverkan i förhållande till vad man bygger idag, säger Martin Erlandsson, IVL.

Fler metoder utvecklas

Fakta

Fem steg mot klimatneutralt byggande

1. Projektet klimatberäknas

2. Jämförelsekalkyler med klimatförbättringar tas fram, som visar hur klimatpåverkan ska minskas med omkring 25 – 50 procent beroende på typ av byggnad

3. Målgränsvärdena ska uppnås (krav för att få gå vidare)

4. Återbetalning av återstående utsläpp genom primärt negativa utsläpp (till exempel bio-CCS)

5. Koldioxidbudgeten finns med under byggnadens hela livstid. Den kontrolleras och balanseras utifrån eventuella förändringar.

Den metod som finns färdig idag gäller nybyggnadsprojekt. Men redan utvecklas metoder för anläggning och renovering- och tillbyggnad (ROT). Medlemsföretagen ska under detta och nästa år avlägga sina klimatlöften. Målet är en halvering av klimatpåverkan till 2025.

– Då ligger vi i linje med SBT, säger Martin Erlandsson.

Negativa utsläpp ett måste

Men det kanske mest intressanta sker efter 2025.

– 2025 har vi gjort så mycket vi kan med befintlig teknik. Då måste vi börja jobba med äkta, negativa utsläpp. För material där det inte finns sådana lösningar färdiga på marknaden tänker vi oss att man kan fondera medel för att köpa negativa utsläpp framöver. LFM30 kan på så sätt stimulera näringslivet att ta nästa utvecklingssteg. Alla industrier har CCS i sina färdplaner, så vi räknar med att det kommer, säger han, och förklarar:

– De som är först ut med att införa CCS tänker ju sälja negativa utsläpp, så att man betalar för den som för en utsläppsrätt. Då köper vi via fonderna, och annullerar den direkt.

Varför ser ni inte en möjlighet att jobba vidare med minskad klimatpåverkan efter 2025?

– Det är svårt att göra mer än en halvering, för att bli av med resten så behövs CCS och att industrin byter tillverkningsmetoder, vilket tar lång tid, säger Martin Erlandsson.

Gynnar det här konceptet stål och betong?

– Gynnar är inget bra ord. Men LFM-metoden med klimatbudget fungerar oavsett vilket material man använder när man bygger. Sedan är det så klart lättare att uppnå målen om man bygger med trä – men även trähus består av andra material också, säger Martin Erlandsson.

Premierar återbruk

Återanvändning av byggprodukter beräknas ha noll klimatpåverkan, medan den som bygger in koldioxid från förnybara resurser i sin byggnad kan få tillgodoräkna sig en del av den ”låsta” koldioxiden.

– Det har en positiv inverkan på miljön om man skjuter upp utsläpp en tid. I internationell klimatrapportering tittar man på hur mycket biogent kol som byggs in i samhället. Vi tar samma tänk i vår klimatbudget, men du får inte en hel koldioxidekvivalent utan bara en halv. Andra halvan kan du få när byggnaden rivs om man uppfyller vissa krav, säger Martin Erlandsson.

Budgeten justeras efterhand

Varje byggnad kommer alltså att ha en klimatbudget som följer den under hela dess livstid, och som även påverkas av till exempel val av uppvärmning.

Jämfört med Boverkets kommande klimatdeklarationer är LMF30:s metod mer omfattande. Den tar till exempel även med installationer och markarbeten. För att underlätta för de som ska göra klimatberäkningen, finns färdiga schabloner att använda.

Ökad tidsåtgång i starten

Enligt Andreas Holmgren, som använt metoden för klimatberäkning, innebär detta sätt att bygga en ökad tidsåtgång på ungefär fem procent initialt, jämfört med att bara följa lagkrav. Därefter handlar det om mindre insatser att genomföra de förändringar som krävs i byggprocessen.

– Det finns färdiga verktyg för både konsult och byggherre, såväl stora som små. Det här gör att man stärker konkurrenskraften och öppnar för möjligheter med gröna finansiella incitament, säger han.

Vill sprida kunskapen

Han är mycket nöjd med metoden.

– Utan den här metoden, hur ska vi och alla andra kunna nå Agenda 2030, Parisavtalet och uppfylla klimatlagen? Kommande lagstiftning om klimatdeklarationer är bara på steg 1, och kanske 2027 är de på steg två. Det offentliga har ännu inte ens kommit in i matchen, säger han.

Föreningen hoppas att kunna sprida kunskapen nationellt.

– Vi kan inte rulla tummarna och vänta in andra. De här tio åren går väldigt snabbt. Vi behöver samarbete, säger Andreas Holmgren.

 

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.