Minskat intresse för totalrenovering

FORSKNING Forskare har intervjuat fjorton bostadsbolag om deras renoveringsstrategier. Studien visar bland annat att intresset för totalrenovering med stora standardhöjningar är mindre än tidigare. Istället prioriteras mindre omfattande renoveringar vilket påverkar möjligheten att energieffektivisera.

Minskat intresse för totalrenovering
Intresset för totalrenovering har minskat, visar forskning. Foto: StockAdobe

I en studie utförd av forskare från Rise, Chalmers, KTH och Lunds tekniska högskola har fjorton bostadsbolag fått svara på frågor om bland annat olika nivåer på renovering och synen på behovet av teknisk uppgradering av de egna fastigheterna. Det är tio allmännyttiga bolag och fyra privata bolag som deltagit i studien.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Varför valdes dessa bolag?

– De representerar olika typer av företag både på stora och små orter och i förorter, säger Kristina Mjörnell, Rise, som arbetat med studien.

Fakta

Studien

Studien är utförd inom forskningsmiljön Siren av forskarna Kristina Mjörnell på Rise och Lunds universitet, Paula Femenías på Chalmers och Kerstin Annadotter på KTH.

Studien visar att de flesta bolagen föredrar en måttlig, hyresgästanpassad renovering. Frågor om hållbarhet och socialt ansvar finns med på agendan på ett annat sätt än tidigare, både hos privata och offentliga bolag.

Hyresgästers betalningsförmåga prioriteras

Numera är det hyresgästernas förmåga att betala hyran som är avgörande för vilka åtgärder som genomförs i fastigheterna. Hyreshöjningar ligger ofta runt 10 till 20 procent, och det är prioriterat att hyresgästerna bor kvar i området.

Hyresgästerna ska också gärna kunna bo kvar i lägenheterna under renoveringen. Det begränsar enligt studien renoveringsåtgärderna till sådant som tilläggsisolering, fönsterbyte, värmeåtervinning på frånluften, styrning av värmesystem och energieffektiv belysning.

Hur ser du på detta?

– Det är ofta de vettigaste åtgärderna, att börja med att se över klimatskalet. Det handlar om fönster, vinden och tilläggsisolering i de fall då fasaden kräver åtgärder. Därefter kommer styrning, belysning och sedan ventilationen, säger Kristina Mjörnell.

Många bolag har också tagit fram renoveringsstrategier där hyresgästerna får möjlighet att välja hur omfattande standardhöjning de vill ha. Det är ett förhållningssätt som ligger långt ifrån pilotprojekt som Backa Röd, där miljonprogramshusens energianvändning halverades till höga kostnader samtidigt som standarden höjdes. Så ser det inte ut idag.

–  Man gör den energieffektivisering som är socialt och ekonomiskt försvarbar, men kommer i de flesta fall inte ned till en halvering, säger Kristina Mjörnell.

Varsam renovering hållbarare än totalrenovering

Detta kan alltså innebära mindre energieffektiviseringar än vad som är tekniskt möjligt. Men Kristina Mjörnell menar att maximal energibesparing vid drift inte nödvändigtvis är det bästa målet:

– När vi räknar på miljöpåverkan från både inbyggd energi för att tillverka och transportera de material som används vid renovering och uppgradering, och den energi som används för drift av byggnaden så är inte totalrenoveringarna de mest optimala, utan de mer varsamma alternativen är de som är mest hållbara, säger hon.bygg

Hyressättningssystemet försvårar

Resultaten visar också att bostadsbolagen menar att hyressättningssystemet samtidigt försvårar den här typen av försiktig renovering. En dörr som till exempel plockas ut, renoveras och sätts tillbaka räknas inte som en standardhöjning och ger inte möjlighet att höja hyran, även om arbetet med dörren i sig innebär en kostnad. Att bygga upp underhållsfonder försvåras eftersom avkastningen på fonderna beskattas med 25 procent.

Inte förvånande

Kristina Mjörnell är inte så förvånad över resultaten, eftersom hon har följt företagen sedan tidigare:

– Mycket har hänt de senaste åren och många företag tar börjat ta hänsyn till både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet vilket är mycket positivt, säger hon.

Kristina Mjörnell. Foto: Rise

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.