Miljökraven flyttade produktionen till Sverige

– Vi åstadkom något riktigt spektakulärt. Vi nådde 91 procent förnybart material i skyddsförklädena. De blev närproducerade. Koldioxidutsläppen minskade med 250 ton per år, och det blev nya arbetstillfällen i Skåne, säger han.

Fler effekter

Dessutom ser han, så här i efterhand, ringar på vattnet. Företaget som vann upphandlingen har till exempel kunnat expandera och ta fram nya produkter, som i sin tur minskar klimatpåverkan.

– När vi skapar efterfrågan finns det möjlighet för företag att aktivera sig och bidra till utvecklingen. Vi kan identifiera ett behov som kanske inte finns på marknaden, och via upphandlingen driva utvecklingen, säger Ivan Milicevic.

Valde produkterna med störst utsläpp

I det här fallet hade Region Skåne undersökt vilka engångsprodukter som skapade mest koldioxidutsläpp.

– Handskar kom högst upp på listan, men de är svåra att påverka eftersom det är en komplicerad produktion. Förkläden kom på andra plats och de är lättare att angripa. Vi valde produkt utifrån det perspektivet, säger Anja Björnberg Ekstrand, strategisk inköpare på Region Skåne och miljösamordnare på Koncerninköp.

Utgår från priolista

Anja Björnberg Ekstrand är också regional samordnare i nätverket för hållbar upphandling. Hon berättar hur Region Skånes strategi för miljökrav vid upphandling ser ut.

– Vi skapar en miljöpriolista. Inför varje år tittar vi på alla upphandlingar det kommande året. Vi gör en bedömning av vilka miljökonsekvenser de får, och jämför mot mål och delmål i vårt miljöprogram. De upphandlingar som påverkar mest är ofta de med stora volymer, som förbrukningsmaterial, säger hon.

Och en upphandling kan få ännu större effekt än vad det ser ut som på pappret.

– Det blir ringar på vattnet. Vi tittar väldigt mycket på hur andra regioner jobbar, och de tittar på oss. Det blir en större effekt när andra börjar ställa samma krav. Det påverkar på många plan, dels på klimatavtrycket men också genom att leverantörerna kan få samlade volymer eftersom vi köper likvärdiga material, säger hon, och berättar om regionernas samarbete kring hållbar upphandling.

Produktionen hamnade i Sverige

Upphandlingen av förklädena innebär en omställning från traditionella, fossilbaserade plastförkläden. En bieffekt blev att produktionen hamnade i Sverige.

– I upphandlingen fick vi in fyra leverantörer som alla tog steget över till biobaserade material. Det är helt fantastiskt! Samtliga av de här anbudsgivarna kunde presentera ett godkänt material, säger Ivan Milicevic.

Alla de företag som deltog i innovationsupphandlingen var antingen svenska eller hade representation i Sverige. Att produktionen finns i närheten innebär förstås att transporterna blir kortare.

Sockerrör och sockerbetor

Det företag som vann baserar sin produkt på stärkelse och kalk, och använde i starten sockerrör från Brasilien i sin produkt. Nu är de på väg att ersättas av lokala sockerbetor. De arbetstillfällen som skapades finns i Helsingborg, vilket minskar risken för brister inom bland annat mänskliga rättigheter, övertidsarbete och lönenivå jämfört med om förklädena tillverkats till exempel i Asien.

Men det är krävande att genomföra en innovationsupphandling.

– Det kräver mycket större resurser än en vanlig upphandling, både i antal resurser och i nedlagd tid. Vi har lagt enormt mycket tid på det här. Vi hade två inköpare som i princip bara jobbade med detta. Sedan fanns det en styrgrupp med inköpsdirektören och andra personer i regionen. Även leverantörssidan behöver lägga mycket tid på detta, det är förknippat med höga kostnader och stor risk för leverantörerna, säger Ivan Milicevic.

Krävs den här typen av upphandling för att uppnå ett tekniksprång?

– Ja, om man tar med i beräkningen att ett sådant material inte fanns på marknaden så krävs den här insatsen, och extern delfinansiering, säger Ivan Milicevic.

Han påpekar att det kan finnas små, innovativa bolag som upphandlarna kan spåra upp. Men även det kräver mycket tid, och mindre bolag har ofta svårt att klara en upphandling som styrs av LOU. Det är också långt ifrån alla upphandlingar som bara omfattar en enda produkt. Ofta ingår hundratals produkter när ett nytt avtal ska fram.

– Förra året gjorde vi en pappers- och plastupphandling som gäller till 2024. Samtidigt kom ett EU-direktiv som förbjuder vissa plastprodukter. Det gjorde att det blev oroligt på marknaden, och svårt för oss eftersom vi inte riktigt visste vilka alternativ som skulle komma. Då fick vi tänka på ett annat sätt och arbeta mer med flexibilitet, och lägga in texter i avtalet om hur vi ska få in de här produkterna när det kommer nya material, säger Anja Björnberg Ekstrand.

Ser ni några fler positiva effekter av att ställa miljökrav vid upphandling?

– Man kanske mår lite bättre som människa också, när man kan bidra med något positivt. Vi ska ju lämna den här jorden till nästa generation, säger Ivan Milicevic.

Han menar att man behöver bredda perspektiven på leverantörskedjans miljöpåverkan. Även om det egna inköpet kanske inte har så stort klimatavtryck för transporter, så bidrar det till en global struktur där varor skeppas runt jordklotet.

– Ta allt som skeppas från Asien i containerfartyg. Det vi tar in har kanske en liten miljöpåverkan, men tittar du på hur transporterna sker ut i världen så blir det ett stort avtryck globalt. Man brukar kolla på avtrycket för just det som vi köper in, men man får inte glömma att det är en global fråga och att produktionen i sin helhet ger ett avtryck. Det är det lätt att man tappar bort när man bara tittar på sin egen del, säger Ivan Milicevic.