Kemikalieinspektionens anslag höjs med 25 miljoner kronor per år till 190 miljoner kronor med målet att förstärka arbetet för en giftfri vardagsmiljö. Dessutom ska en nationell handlingsplan tas fram.
– Människor ska kunna känna trygghet i vardagen. Idag exponeras vi för en rad kemikalier, vars effekt är mer eller mindre klarlagd. Ofta kan dock kombinationseffekterna av annars harmlösa kemikalier vara dåligt kartlagda. Nu får Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram en nationell handlingsplan för att fasa ut farliga kemikalier ur vardagsmiljön, säger miljöminister Andreas Carlgren.
Regeringen satsar även på att nå en fossiloberoende fordonspark till år 2030. Detta ska nås med den så kallade supermiljöbilspremien, ökad låginblandning av etanol i bensin och FAME i diesel, laddinfrastruktur och åtgärder som främjar förnybara drivmedel och tekniker.
Miljökrav vid upphandling viktigt
Under kommande mandatperiod fortsätter satsningen på havsmiljön med en miljard kronor och en havsmiljömyndighet bildas och placeras i Göteborg.
Ett nytt anslag för också upp i statsbudgeten, Skydd av värdefull natur, och regeringen avser att under perioden 2011-2014 avsätta medel till åtgärder för biologisk mångfald med ett belopp som totalt sett motsvarar anslagsnivån 2010, dvs. cirka 1,8 miljarder kronor per år.
Under åren 2011-2013 fortsätter också regeringen att tillföra medel till Miljöstyrningsrådet och anlagsnivåerna kommer att höjas långsiktigt från och med nästa år. Detta för att visa på vikten av att offentliga upphandlare ställer miljökrav.
Möts av kritik
Naturskyddsföreningen är positiva till anslagsförstärkningen för att fasa ut miljögifter men kritiska mot att budgeten för området miljö- och naturvård sänks och att ökningen för biologisk mångfald inte blir lika stor som tidigare aviserats.
– Trots att forskningen och alla utvärderingar visar att tempot i miljöarbetet måste öka om riksdagens miljömål ska kunna nås så sänker regeringen kraftigt sin egen budget för miljö- och naturvård. Visst finns annat än statliga utgifter i miljöarbetet, men i budgeten saknas också en nödvändig förstärkning av de ekonomiska styrmedel som bästa kan möta exempelvis klimathotet, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Även Bil Sweden är kritiska till vissa förslag. Bland annat anser de att det inte finns någon klarhet när det gäller de nedsatta förmånsvärdena för miljöbilar efter 2011. De ser också en oro med den begränsning av skattebefrielsen för låginblandning av förnybara drivmedel som föreslås, som de tror kan bli ett tak för låginblandning och därmed begränsa möjligheterna att låginblanda till de maximalt tillåtna nivåerna.
Den som blandar in mer etanol i bensin än 6,5 procent får betala full koldioxid- och energiskatt för denna etanol, och den som blandar in mer än 5 procent biodiesel i diesel får också betala full koldioxid- och energiskatt för den delen. Detta trots att EU tillåter en inblandning på tio procent för etanol i diesel och sju procent för biodiesel i diesel. Även Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, är kritiska mot detta och menar att man bör ha full skattefrihet för alla biodrivmedel.