Så kan kommunerna snabba på den cirkulära omställningen

Enligt granskningen vill kommunerna arbeta mer cirkulärt, men hindras av brist på tid, resurser, kunskap och tydlig styrning. Större kommuner har ofta kommit längre eftersom de har mer kompetens och tydligare strategier.

Några av hindren är:

• Nyinköp upplevs ofta som enklare än återbruk.

• Kortsiktiga budgetar gör att billigare inköp prioriteras.

• Marknaden är inte mogen nog för cirkulära alternativ.

Granskningen visar också att framgångsrika kommuner arbetar tvärfunktionellt, börjar med pilotprojekt och mäter resultaten tidigt. Helsingborg nämns av Elin Bergman som en kommun som arbetat med att kartlägga företags avfallsflöden för att skapa nya samarbeten och hitta användning för material som annars hade blivit avfall.

– Om man vill granska vilka avfall kommunerna har i regionen så kan man göra en ganska snabb och enkel materialflödeskartläggning. Då kan man se att ett företag har stora mängder trä som svinn medan ett annat behöver köpa in trä. Därefter kan man skapa en marknad mellan dem. Det är ganska lågt hängande frukt, säger Elin Bergman.

Enligt granskningen kan även upphandling bli en viktig hävstång för omställningen, eftersom cirkulära krav både kan minska resursanvändningen och visa att mer långsiktiga lösningar också kan vara ekonomiskt lönsamma.

Inför valet 2026 vill Cradlenet nu se reformer som gör cirkulära arbetssätt enklare att genomföra i kommunerna.

– Politikerna behöver utbildas. Vanligen kan de inte det här. 67 procent upplever hinder eller stora hinder för cirkulär omställning och det är just för att de inte får stöd från den politiska ledningen. De kan det inte, de prioriterar det inte och det tillsätts inte heller några pengar för det, säger Elin Bergman.