Senast i förra veckan fördömde ledamöterna i Europaparlamentet det faktum att EU-kommissionen var kraftigt försenade med att publicera de vetenskapliga kriterier som behövs för att motverka att människor utsätts för hormonstörande kemikalier. Att få fram tydliga kriterier för vad ett hormonstörande ämne är har varit avgörande för att kunna reglera användningen.
Idag finns hormonstörande ämnen ibland annat i matförpackningar, kosmetiska produkter och kläder. Vi får också i oss hormonstörande ämnen genom rester av bekämpningsmedel i livsmedel och dricksvatten.
Förslag här
Men under onsdagen presenterade EU-kommissionen äntligen ett utkast till två rättsakter med vetenskapliga kriterier som hanterar hormonstörande ämnen i växtskyddsmedel och biocider. Kriterierna grundar sig på Världshälsoorganisationen, WHOs definition av hormonstörande ämnen.
– De vetenskapliga kriterier som presenteras i dag kommer att bidra till att minimera vår exponering för hormonstörande ämnen och att öka den rättsliga säkerheten, kommenterar Jyrki Katainen, kommissionens vice ordförande med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft.
Kritiskt mottagande
I EU-parlamentet mottogs förslaget inte med några hurrarop. Bland annat är hela den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentets miljöutskott unisont kritisk till EU-kommissionens arbete och hävdar att kritierierna är för svaga. I Sverige fick förslaget inte heller något varmt mottagande.
– Min preliminära bedömning är att kommissionens förslag är otillräckligt. De räcker inte för att vi effektivt ska kunna reglera ämnen och förebygga skador på miljö som hälsa, kommenterar miljöminister Karolina Skog.
Enligt Kemikalieinspektionens generaldirektör Nina Cromnier är kraven i EU-kommissionens förslag högt ställda när det gäller att bevisa att ämnen faktiskt har hormonstörande effekter. Förslaget innebär att det finns risk för att begränsningar kan komma att införas först när skador på hälsa och miljö redan uppstått.
– De föreslagna kriterierna är utformade på ett sådant sätt att våra möjligheter att förebygga skador på hälsa och miljö blir begränsade, säger Nina Cromnier.
EU-kommissionens förslag kommer nu att diskuteras i EU-parlamentet, Europeiska rådet och inom EU:s kommittéer.