Inga produkter i varukorgen.
Riksrevisionen: Bristfälligt statligt stöd för jordbrukets omställning
Politik Statens klimatarbete får kritik av Riksrevisionen för brister inom jordbruket gällande både räckvidd och långsiktig styrning. Riksrevisionen pekar nu ut vad som behöver förändras.
Foto: Adobe Stock.
Riksrevisionen har granskat statens insatser för att minska jordbrukets växthusgasutsläpp. Granskningen visar att befintliga stöd, som Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningar för odling av fånggrödor samt rådgivning till jordbrukare, är effektivt utformade men har begränsad räckvidd. Tillsammans täcker de endast en mindre del av jordbrukets totala utsläpp.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En central slutsats i rapporten är att regeringens styrning är otillräcklig för att jordbruket ska kunna bidra till att uppnå Sveriges klimatmål. Det saknas en övergripande plan för hur jordbrukets utsläpp ska minska, och flera kostnadseffektiva åtgärder har ännu inte omfattats av styrmedel. Det gäller till exempel återvätning av organogen jordbruksmark, beskogning av nedlagd mark och användning av metanreducerande fodertillsatser.
Riksrevisionen lyfter också att bristande långsiktighet i den finansiella styrningen skapat osäkerhet kring om stödmedel verkligen kommer att finnas tillgängliga. Detta har i flera fall lett till inställda ansökningsomgångar och minskat incitamenten för jordbrukare att investera i klimatanpassning.
Regeringen saknar i dag en tydlig strategi för hur jordbruket ska bidra till de nationella klimatmålen. En sådan plan behövs för att ge riktning, samordna insatser och identifiera vilka utsläpp som bör prioriteras.
Enligt riksrevisionen är det flera saker som behövs för att åtgärda problemen:
- Införa nya styrmedel för åtgärder med hög utsläppsreducerande potential, exempelvis återvätning av organogen jordbruksmark, metanreducerande fodertillsatser och besparingsåtgärder kopplade till skördemetoder och markanvändning. Dessa områden omfattas inte i dag men bedöms som kostnadseffektiva och viktiga för att nå klimatmålen.
- Byta ut skattenedsättningen på diesel mot mer klimatsmarta stödformer. Den nuvarande skattenedsättningen gynnar fortsatt användning av fossila bränslen. Riksrevisionen föreslår att stödet ersätts med andra lösningar som inte motverkar klimatmålen.
- Förbättra uppföljning och utvärdering av stödsystem. Bland annat saknas utvärdering av effekterna av rådgivningsinsatser och gödselgasstödet. En förbättrad uppföljning ska säkerställa att resurser används där de gör störst klimatnytta.
- Utreda om delar av biogasstödet bör omformas till investeringsstöd. Det finns indikationer på att dagens stöd till biogasproduktion inte är tillräckligt effektivt utformat. Ett samlat grepp efterfrågas.
