Livscykelanalys blir upphandlingsverktyg

Forskarna ska undersöka hur livscykelanalys, det vill säga att den totala miljöpåverkan från råvaruutvinning till användning och återvinning, kan användas för att ställa miljökrav vid offentlig upphandling.

Projektet kommer att koncentrera sig på upphandling av byggnader. Målet är nu att täppa till möjligheten att tolka data på olika sätt. Detta gör att LCA-studier blir jämförbara på ett annat sätt än tidigare.

– När frihetsgraderna när det gäller tolkning av data nu kommer att styras upp blir det möjligt att använda livscykelanalys i offentlig upphandling, säger Martin Erlandsson, LCA-expert på IVL Svenska Miljöinstitutet och en av forskarna i projektet.

Marknadsdrivande

Men det gäller att livscykelanalyser används på ett sätt som blir konkurrensneutralt och marknadsdrivande. Hur bör en beställare exempelvis formulera sig och hur bör man ställa krav så att det gynnar både stora och små aktörer? Hur ska uppföljningsarbetet se ut?

Enligt Martin Erlandsson kan de studier som forskarna nu gör kring byggnader även appliceras på andra områden än framöver.

– Vi har valt att titta på byggnader eftersom det är en stor del av offentlig upphandlings miljöpåverkan, säger Martin Erlandsson.

I veckan kom Boverket också med en rapport där man tittar på kunskapsläget kring LCA inom byggbranschen.

Boverket utreder också eventuella lagförslag på området.

Forskningsprojektet på KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet löper fram till 2017 men redan till sommaren 2016 räknar Martin Erlandsson med att de är färdiga med verktygspaletten som ska vara ett stöd till beställare.

– Vi vill ligga i linje med den utredning från Boverket som tittar på hur man ska kunna tillämpa livscykelanalyser i lagstiftningen och vill kunna påverka utredningens slutsatser. Därför kommer vi att lägga mycket krut på att få färdig verktygsdelen i projektet, säger Martin Erlandsson.