Lista: 6 steg till smartare klimatkrav i små kommuner

Men när nu ett lugnare tempo infinner sig under sommaren kan kommunerna få utrymme att komma igång med arbetet.

Kartlägg utsläppen

Det första steget för kommuner som vill börja arbeta mer strategiskt med klimatkrav är att skapa en bild av var klimatpåverkan finns, menar Maria Ivansson.

– Först behöver man få koll på vilka kategorier eller upphandlingar som orsakar störst utsläpp och var det finns störst potential att minska utsläppen. Man behöver göra en nulägesanalys, säger Maria Ivansson.

En metod som används av många kommuner är en så kallad miljöspendanalys. Den kan hjälpa kommunen att uppskatta klimatpåverkan från inköpen, fortsätter Maria Ivansson.

– Då kan man se om det till exempel är byggprojekt, transporter eller livsmedel som står för en stor del av utsläppen. Det gör det lättare att prioritera, säger hon.

Samarbeta

Men att ta fram en sådan analys kan kräva både verktyg, tid och extern hjälp, säger Maria Ivansson. Hennes råd är därför att ta hjälp av andra kommuner.

– Många analyser ser ganska lika ut mellan kommuner. Om man inte har möjlighet att göra en egen kan man titta på en kommun av liknande storlek och se om man känner igen sig i deras inköp, säger hon och understryker vikten av samarbete.

– Samverkan och erfarenhetsutbyte är jätteviktigt. Det kan vara att samarbeta med grannkommuner, jämföra krav eller lära av andra.

Prioritera rätt områden

När kommunen har identifierat var klimatpåverkan är störst handlar nästa steg om att välja var kraven gör mest nytta. Många kommuner har redan börjat inom områden där det är enklare att följa upp resultaten.

– Fordon är ett område där många kommit igång. Där kan kommuner exempelvis ställa krav på elfordon eller fordon med lägre utsläpp.

Även livsmedel är enligt Maria Ivansson är ett område där uppföljningen ofta är enklare.

– Där finns system som gör att man kan få fram klimatutsläpp kopplat till inköpen.

Genomför en stegvis förändring

En utmaning är att hitta rätt nivå på klimatkraven. För höga krav direkt kan göra att kommunen får svårt att få in anbud.

– Ett misstag kan vara att ställa för hårda krav direkt. Då kan det hända att man inte får några anbud eller svar på upphandlingen.

Istället menar hon att en stegvis förändring är mer effektiv.

– Det gäller att lägga sig på en nivå där leverantörerna faktiskt kan leverera. Ibland kan det vara bättre att ställa krav på att leverantören successivt ska göra förbättringar under avtalsperioden.

För mindre kommuner kan det vara extra viktigt att undvika att en upphandling behöver göras om.

– Det blir ännu viktigare på grund av resursfrågan. Man kanske inte har tid att göra om processen eller stå utan avtal.

Följ upp kraven

Att formulera klimatkrav är bara en del av arbetet. Men Maria Ivansson understryker att kommunerna också behöver veta att kraven följs.

– Det är jätteviktigt att följa upp. Annars finns risken att det ser bra ut på papper, men att man inte vet vad som händer i praktiken. Där är mitt råd att fokusera på ett fåtal upphandlingar där man verkligen kan följa upp kraven, säger hon.

Bygg in uppföljningen redan från start

Uppföljningen kan också byggas in redan i upphandlingen.

– Man kan ställa krav på att leverantören ska redovisa den uppföljning som kommunen behöver, till exempel andel fossilfria leveranser eller vilka fordon som används.

På längre sikt behövs också mer stöd från nationell nivå, säger Maria Ivansson avslutningsvis.

– Mer kunskapsspridning och resurser från till exempelvis Upphandlingsmyndigheten skulle vara ett stort stöd för kommunerna.

Vad är den största vinsten med att ställa klimatkrav i upphandling?

– Den största vinsten är förstås att försöka få ner utsläppen från det kommunen köper in. Men det handlar inte bara om själva inköpet. Det handlar också om hur produkterna används. När det gäller exempelvis fordon och arbetsmaskiner säger många kommuner att det också blir en bättre arbetsmiljö. Man slipper utsläpp och buller minskar.