Inga produkter i varukorgen.
Åsa Persson lämnar Klimatpolitiska rådet – får nytt toppjobb
Karriär Det blir förändringar i ledningen för Klimatpolitiska rådet. Ordföranden Åsa Persson lämnar sitt uppdrag i höst för en ny internationell roll.
Åsa Persson lämnar sitt uppdrag som ordförande och ledamot i Klimatpolitiska rådet efter att ha utsetts till Chief Scientist och Director of the Office of Science vid FN:s miljöprogram UNEP. Hon tillträder den nya tjänsten vid UNEP:s högkvarter i Nairobi i mitten av oktober.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Hon uppger att hon trivdes med sina uppdrag i Klimatpolitiska rådet och på KTH, men att möjligheten att arbeta internationellt fick henne att tacka ja till den nya tjänsten.
I den nya rollen ska Åsa Persson leda och samordna arbetet med att säkerställa att UNEP:s verksamhet vilar på vetenskaplig grund. Det handlar enligt henne bland annat om att kvalitetsgranska organisationens rapporter, identifiera nya miljöutmaningar och följa vad forskningen säger om dem.
– Jag tror att det är både en intern roll inåt UNEP då och extern roll. Att ha mycket kontakter med forskarsamhället.
Eftersom den nya FN-rollen inte går att förena med uppdraget i Klimatpolitiska rådet har Åsa Persson begärt att få lämna rådet i samband med dess möte den 9 september. Från och med septembermötet tar vice ordförande Olof Johansson Stenman tills vidare över som ordförande. Han är professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.
Åsa Persson beskriver tiden i Klimatpolitiska rådet som ett viktigt uppdrag som har gett henne ökad förståelse för de politiska förutsättningarna för att omsätta forskning i praktiken.
– Eftersom jag har forskarbakgrund så har jag lärt mig mycket om politiken och hur man förstår politikens villkor och hur man bäst kan försöka ge forskningsbaserade råd till politiken helt enkelt.
Hon lyfter också rådets kontakter med olika samhällsaktörer som en erfarenhet hon tar med sig till UNEP.
– Jag tycker jag verkligen har lärt mig mycket och fått många perspektiv med mig. Också värdet av samverkan.
Inför det kommande valet hänvisar Åsa Persson till Klimatpolitiska rådets senaste rapport, där rådet lämnade tio rekommendationer till den kommande regeringen. Enligt rådet krävs brådskande politiska beslut för att Sverige ska kunna nå klimatmålen.
Åsa Persson efterlyser samtidigt ett längre perspektiv i den klimatpolitiska debatten. Diskussionen behöver enligt henne omfatta hur hushållen påverkas under de närmaste åren av både nationella beslut, EU-politiken och klimatförändringarna.
– Visst är det viktigt att fokusera på läget i dag när det gäller till exempel bränslepriser då. Men jag tycker att det behövs ett längre tidsperspektiv också.
Hennes medskick till politiker och medier är att inte begränsa diskussionen till dagens priser och ekonomiska läge.
– Helt enkelt inte fastna bara i här och nu, utan ett längre tidsperspektiv, att förstå hur de närmaste fem åren kommer se ut.
När det gäller näringslivets och den offentliga sektorns klimatarbete är Åsa Perssons bild att svenska företag och offentliga organisationer generellt har god kunskap om både klimatomställning och klimatanpassning. Hon anser dock att konsekvenserna av ett försenat klimatarbete behöver få större utrymme i debatten.
– Jag tror att det är också viktigt att försöka visa på vad det är genom ytterligare försening av klimatomställningen vi förlorar?
Enligt Åsa Persson behöver diskussionen därför handla både om kostnaderna för att skjuta upp omställningen och om de möjliga vinsterna med att genomföra den.
Klimatpolitiska rådets arbete fortsätter enligt plan efter ordförandebytet. Rådets nästa rapport ska presenteras i mars 2027 och kommer att ha ett särskilt fokus på skogens klimatnyttor.
