Inga produkter i varukorgen.
Trenden: Allt fler kommuner betalar invånare för att bekämpa invasiva arter
Biologisk mångfald
Att betala invånare för att bekämpa invasiva arter blir allt vanligare bland svenska kommuner. I Eskilstuna används modellen inte bara för att minska spridningen av invasiva växter, utan också för att kartlägga deras utbredning och öka kunskapen.
– Bekämpning av invasiva arter är ofta dyrt. Det här är en relativt ekonomisk insats, säger naturvårdaren Vide Kindgren Bartholdsson på Eskilstuna kommun.
Invasiva främmande arter tränger undan inhemska växter och kan orsaka stora skador på den biologiska mångfalden. Samtidigt är bekämpningen både tidskrävande och kostsam för kommunerna.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
För att öka takten i arbetet väljer allt fler kommuner att ta hjälp av invånarna. Genom den finska appen Crowdsorsa får deltagare ersättning för att rapportera och bekämpa växter som hotar den biologiska mångfalden. I år använder 15 kommuner modellen, vilket är en fördubbling sedan förra året.
Eskilstuna är en av kommunerna som anslutit sig. Där ses satsningen som ett sätt att både stärka naturvårdsarbetet och öka allmänhetens kunskap om invasiva arter.
– Vi vill självklart bekämpa invasiva arter, men också sprida information om hur de påverkar vår miljö och hur privatpersoner kan arbeta med dem på ett säkert och effektivt sätt, säger Vide Kindgren Bartholdsson, naturvårdare på Eskilstuna kommun till Miljö & Utveckling.
Fakta
Så fungerar Crowdsorsa
Vad är det?
Crowdsorsa är en finsk mobilapp där invånare får ersättning för att utföra uppdrag åt kommuner, bland annat att kartlägga och bekämpa invasiva arter.
Så går det till:
Deltagaren laddar ner appen, hittar ett område med en invasiv art och dokumenterar platsen med film före och efter bekämpningen. Materialet granskas innan ersättningen betalas ut.
Hur stor är ersättningen?
Ersättningen varierar mellan uppdragen och beräknas bland annat utifrån områdets storlek, växtens täthet och vilken art som bekämpas. I vissa kommuner går det att tjäna upp till 200 kronor i timmen.
Vilka arter bekämpas?
Kommunerna väljer själva vilka arter som ska ingå. Exempel är blomsterlupin, jättebalsamin, jätteloka och kanadensiskt gullris.
Vilka kommuner använder modellen?
I Sverige används Crowdsorsa bland annat av Vara, Eskilstuna, Örebro och Finspång. Totalt använder 15 svenska kommuner modellen i år, dubbelt så många som året före.
I vilka länder finns Crowdsorsa?
Konceptet har använts i Finland, Sverige, Estland, Storbritannien, Kanada och USA. Under sommaren används appen för bekämpning av invasiva arter i över 60 kommuner i Finland, Sverige och Kanada.
Vad används appen till mer?
Crowdsorsa har även använts för att kartlägga tillgänglighet, gator, cykelbanor, brunnslock och parkbänkar samt för att bekämpa mördarsniglar.
Appen ger bättre koll på utbredningen
Appen ger samtidigt kommunen ett bättre beslutsunderlag. Varje rapporterad bekämpning registreras med en position, vilket gör att kommunen successivt bygger upp en karta över var de invasiva arterna finns.
– När någon bekämpar en art får vi också in en kartpunkt. Det ger oss bättre kunskap om utbredningen samtidigt som vi får hjälp på platser där kommunen annars kan ha svårt att hinna med, säger Vide Kindgren Bartholdsson.
I Eskilstuna ligger fokus framför allt på jättebalsamin och jätteloka, men även blomsterlupin och kanadensiskt gullris bekämpas inom satsningen. Samtidigt ser kommunen ett stort behov av att sprida kunskap om hur arterna ska bekämpas, berättar Vide Kindgren Bartholdsson.
– Många upptäcker invasiva arter på sin egen tomt men vet inte hur de ska bekämpas utan att riskera att sprida dem vidare. Förhoppningen är att fler ska lära sig hur man gör på rätt sätt, säger hon.
Nästan hälften är tonåringar
Satsningen verkar också locka en målgrupp som kommuner annars kan ha svårt att nå. Hittills har 48 personer deltagit i Eskilstuna och nästan hälften, 45,8 procent, är tonåringar.
– Är man flitig och ihärdig kan man tjäna ganska bra. Det här sker dessutom under sommaren när många ungdomar har mer tid. Samtidigt får de en anledning att komma ut, vilket är positivt både för den fysiska och psykiska hälsan.
Ett kostnadseffektivt komplement
Kommunen avsatte initialt 50 000 kronor till satsningen och hade ytterligare 50 000 kronor i beredskap om intresset blev större än väntat. Omkring 30 procent av budgeten hade använts vid intervjutillfället.
Enligt Vide Kindgren Bartholdsson är modellen ett kostnadseffektivt komplement till kommunens övriga naturvårdsarbete.
– Bekämpning av invasiva arter är ofta dyrt. Det här är en relativt ekonomisk insats, samtidigt som vi både får hjälp med själva arbetet och når ut med kunskap.
