Krönika: Här är Hållbarhetsåret 2022

2022 ett nyckelår i hållbarhetsarbetet

Detta gör 2022 till ett nyckelår i hållbarhetsarbetet, förstärkt av att klockan tickar. Det är halvtid till 2030 då de 17 hållbara utvecklingsmålen som antogs 2015 ska nås – med en verklig kraftsamling kan det ännu ske! Det gäller också Parisavtalets mål att begränsa klimatpåverkan till högst 1,5 grader. Så det vill till att vi utnyttjar de tillfällen som ges!

Året började med att Frankrike tog över ordförandeklubban för EU, med en agenda om stärkt samarbete och ett trojka-samarbete med kommande ordförandeländerna Tjeckien och Sverige. Samtidigt tillträdde Tyskland som G7-ordförande med klimat som första prioritering för världens största ekonomier, vilket är logiskt utifrån den nya tyska regeringens klart skärpta och konkretiserade mål ger en smakstart på året ur europeiskt perspektiv.

Februari: Flygmöte och riksdagsarbete

3 till 4 februari håller EU-kommissionen, ministerrådet, parlamentet och flygbolagens vd:ar toppmöte om hur flyget ska ställa om till hållbarhet. Det är en del av att konkretisera Fit for 55 och klimatlagen, som antogs i fjol, men också i att visa europeiskt ledarskap i omställningen.

De flesta av relativt få miljöförslag från den nya, rent socialdemokratiska regeringen till riksdagen kommer i februari-mars. Bonus-malus ska skärpas, en ny fjärrkylelag antas, EU:s elmarknadsdirektiv och mobilitetspaket ska införlivas i svensk lag, strandskyddet differentieras, ersättning för skydd av fjällnära skog förtydligas, nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjudas – och riksdagen ska besluta om M-SD-KD-förslaget att sänka skatten på bensin och diesel med 50 öre.

Mars: Europeisk klimatkonferens

7-8 mars hålls European Climate Conference i Nantes med EU:s medlemsstater, EU-kommissionen, parlamentet, företag, forskning och civilsamhälle, i syfte att förverkliga EU:s Fit for 55, med fokus på stadsmiljö och transporter.

April: Kunming – kanske

25 april till 8 maj hålls enligt plan Cop15 biodiversitetskonferensen i Kunming, även om ryktena är alltmer intensiva att mötet skjuts upp igen. Post-2020 Global Biodiversity Framework ska antas, med skydd av 30% av områden på land och lika mycket till havs. Hur naturbaserade lösningar kan bidra till klimatmålen är också i fokus.

Här hemma presenterar regeringen 19 april den sista budgeten för mandatperioden, vårproppen – sista tillfället innan valet att presentera satsningar, vad kommer?

Maj: Allas ögon på Frankrike

13 maj tillträder Frankrikes nya president; blir det Macron igen eller någon annan? Det har stor betydelse för EU:s klimatpolitik, särskilt som Frankrike alltså dessutom är EU:s ordförandeland.

Juni: Stora mötesmånaden

2-3 juni är Sverige och Kenya värdar för Stockholm +50, den första stora FN-konferensen i Sverige på väldigt länge och en viktig avstämning för hållbarhetsmålen vi enats om med SDG:erna. Kort senare, 14-17 juni är Göteborg värd för International Conference on Negative CO2 Emissions som bland annat ska bedöma tekniska lösningar och klimatmässig potential för direct air capture och koldioxidlagring.

På global nivå är det 6-16 juni tekniskt förmöte för klimatmötet Cop27, och Glasgow dialogue on loss and damage; hur ersättning ska utformas för sådana klimatförändringar som inte går att anpassa sig till. 27 juni – 1 juli är det UN Ocean Summit i Lissabon med fokus på hållbar blå ekonomi.

Juli: Valrörelsen drar igång

3-7 juli är det Almedalsveckan, startskottet för valrörelsen och då partierna preciserar vad de avser göra nästa mandatperiod.

Augusti: Nytt värmerekord?

Augusti är en viktig statistikmånad; Juli 2021 var den varmaste månaden som någonsin uppmätts globalt; håll koll på 2022.

September: Val i Sverige och IPCC-rapport

11 september är det val i Sverige och något senare (sist tog det 134 dagar) får vi en regeringsförklaring som förhoppningsvis konkretiserar hur hållbarhetsmålen ska nås. 20-26 är det Climate Week NYC, det kanske främsta tillfället för företag att visa upp sina klimatambitioner.

26-30 september ska IPCC klubba sin sjätte syntesrapport (AR6), den förra kom 2014 så det är en stor händelse att basera framtida klimatarbete på, och den stora uppmärksamheten kring delrapporten i somras pekar på vilken betydelse AR6 kan få.

Oktober: Energiomställning diskuteras

30-31 oktober har G20, världens största ekonomier, toppmöte på Bali – Indonesien är nuvarande ordförandeland. Hållbar energiomställning är ett av tre teman.

I Sverige beräknar Fossilfritt Sverige att de i oktober är färdiga med sin energieffektiviseringsstrategi för transportsystemet, bygg- och bostadsföretagen och industrin i stort.

November: Cop27

7-18 november hålls FN:s klimattoppmöte Cop27 i Sharm-al-Sheik, med Egypten som ordförandeland. Bland annat ska alla länder presentera klimatmål i linje med Parisavtalet, hur det går med Cop26 många löften ska utvärderas och långsiktig klimatfinansiering arbetas fram.

December: Budgettider

I Sverige beslutar riksdagen om budget för 2023, med samma processer i alla landets kommuner, landsting och regioner – första tillfället för nya konstellationer att omsätta hållbarhetsambitioner i handling.

… och sedan har vi ett nytt år: 2023

1 januari 2023 tillträder Sverige som ordförande för EU, och ansvarar för slutförandet av 18-månadersprogrammet med ordförandeklubban för hundratals möten där hållbarhet kan främjas.

Årshjul med många möjligheter

Just så tänks denna lista användas: hållbarhetsårshjulet är fullt av tillfällen att främja hållbarhetsagendan. På plats eller för de flesta av oss från hemmaplan kan vi inför, under och efter respektive händelse lyfta lösningar, visa vägen och flytta fram positioner. Det är akut läge för vår globala, europeiska, nationella och lokala hållbarhet – använd varje tillfälle för allt vad tyglarna håller!

– Mattias Goldmann