Tyska regeringens klimat- och energipolitik i fem punkter

Analys Tysklands nya regering har höga ambitioner på klimatområdet – men hur ser deras planer egentligen ut? Mattias Goldmann har – med fokus på energi och klimat – plöjt det gemensamma programmet. Här är hans analys och sammanfattning av innehållet: Tyska regeringens klimat- och energipolitik i fem punkter.

Tyska regeringens klimat- och energipolitik i fem punkter
Mattias Goldmann.

Medan vi hade fullt upp med turerna kring den svenska regeringen, med covidnyheter och julstress, fick Tyskland en ny regering med höga klimat- och hållbarhetsambitioner. Socialdemokraterna, de gröna och liberalerna enades om ett program på 178 sidor, där det längsta kapitlet är om utbildning och det näst längsta är om klimat.

Det är högintressant för oss – både inför svenska valet och eftersom Tyskland är Sveriges största handelspartner.

Det finns ingen engelsk version, så fram med skoltyskan eller så använder du dig av Goldmanns sammanfattning!

Tyska regeringens klimat- och energipolitik i fem punkter

En övergripande bedömning av den tyska trafikljusregeringens planer inom klimat och energi är att:

1) Enigheten om klimatledarskap är tydlig

Trots vitt skilda utgångspunkter, har de tre partierna kunnat enas om att Tyskland ska vara ledande i klimatomställningen, med särskilt fokus på elbilar och vätgasproduktion. Oenigheten märks särskilt kring biobränslen och biodrivmedel, där skrivningarna är så vaga att alla kunde enas men ingen förstår vad som egentligen gäller.

2) I intressekonflikter går klimatet före

Regeringen är tydlig med att utbyggd förnybar energi kan stå i konflikt med skyddet av biologisk mångfald och andra intressen – och då går klimatet före.

3) Utmaningen är svår

Tyskland har missat sina delmål för klimatet och 2030-målet kräver storsatsningar på många områden. Om det räcker beror till stor del på hur långtgående de blir; mycket ska preciseras under året.

4) Bilismen är helig

Satsningar görs på elbilar, bildelning, tågtrafik… Men inga åtgärder handlar om att minska trafiken och man lyckades inte enas om symboler som att avskaffa de sista delarna av fri fart på Autobahn.

5) Morötter går före piska

Klimatstöd till näringslivet utvidgas, tågbiljetterna ska bli billigare, förmånliga gröna lån införs och att dela el stimuleras. De som bor i hus med hög klimatpåverkan får högre kostnader, i övrigt finns det inte mycket av ”förorenaren betalar” i överenskommelsen.

Per område märks särskilt följande satsningar:

1. Klimatmål

Tysklands klimatpåverkan ska minska med 55% till 2030 jämfört med 1990, vilket är mer ambitiöst än det verkar eftersom Tysklands klimatpåverkan ökat även under pandemin, de kortsiktiga klimatmålen bommats och snabbavvecklingen av kärnkraft till stor del ersätts av fossil naturgas.

Nu får regeringens departement i uppdrag att ta fram lagstiftning för sina respektive områden så att de är i linje med målen.

2. Energi

Målet för förnybar energi höjs till 80% för 2030, mot tidigare 65%. Samtidigt ska elproduktionen öka till 750 TWh mot dagens 680 TWh. Alla lämpliga tak ska ha solel, ersättningen för solel höjs och nya stöd införs för solceller i jordbruket och flytande i vatten. Solmålet är 200 GW för 2030.

Samtidigt ska vindkraften öka sju gånger snabbare än idag. Naturskydd underordnas utbyggnaden av vindkraft, och 2% av all mark avsätts för vindkraft, även där vindlägena inte är de bästa så att vindel finns nära användarna i hela Tyskland.

Till havs går vindkraft före annan verksamhet till havs, där vindelen ska öka till minst 30 GW 2030 och 70 GW 2045. Kommuner ska få del av intäkterna från vind och solel.

Ska kunna producera och dela solel

Lagstiftningen ändras så att medborgare kan producera el och dela den med varandra, och en särskild fond som täcker risker införs. Industrins omställning ska påskyndas, bland annat med Carbon Contracts for Difference (CCfD) där den som gör klimatinvesteringar ersätts för klimatnyttan. Nya lån för att nå cirkularitet införs.

Kolkraften ska snabbt fasas ut

Kolkraften ska om möjligt fasas ut till 2026. Naturgasanläggningar kommer att behövas för att säkerställa tillräcklig el tills förnybart är tillräckligt utbyggt, men alla tillkommande gasanläggningar måste kunna konverteras till vätgas. Dessa ska I första hand uppföras där det nu finns kolkraftsanläggningar. Inga nya tillstånd ska ges för olje- eller gasutvinning bortom de tillstånd som redan getts.

Tyska motsvarigheten till Svenska Kraftnät ska tillsammans med alla nätägare ta fram en plan för ett klimatneutralt elnät, tillståndsgivningen ska ske snabbare och under 2023 ska en “System Stability Roadmap” presenteras, med energilagring som en juridiskt erkänd del av energisystemet.

Bioenergi en stötesten

Regeringspartierna är uppenbart djupt oense om bioenergi och därför är skrivningen vag – den ska ha ”en ny framtid” och en hållbarhetsstrategi ska tas fram. Med vätgas är läget ett helt annat: regeringen är enig om att Tyskland ska vara den ledande vätgasmarknaden 2030, med 10 GW elektrolys kopplat till offshore vind. Nya stödsystem införs och offentlig upphandling får kvotkrav för grön vätgas.

3. Transporter

En ny transport- och mobilitetsplan tas fram, som ska göra Tyskland till den ledande marknaden för elektromobilitet med målet minst 15 miljoner rena elbilar och en miljon publika laddplatser år 2030. Nya batterifabriker ska startas i Tyskland, också för återvinning, med fokus på nya generationens teknik. Mobilitetsstationer införs, bildelning gynnas och ingår i en långsiktig strategi för autonom, uppkopplad kollektivtrafik.

25% av allt gods ska transporteras med järnväg 2030, med en lång rad konkreta punkter för hur det ska ske. Samma år ska antalet tågresenärer ha fördubblats jämfört med idag, till stor del med hjälp av lägre biljettpriser än idag. Cykelvägar ska byggas ut, med säkrade medel till 2030, och en nationell fotgängarstrategi tas fram.

4. Biodiversitet

30% av Tysklands yta ska skyddas och en bindande nationell strategi för biodiversitet tas fram, med handlingsplaner, mål och åtgärder. Viktiga områden överförs snabbt till federal, permanent leasing och ska få en stärkt roll som kolsänkor. Ett särskilt program startas för att skydda arter som hotas av utbyggnaden av förnybar energi och medfinansieras av energibolagen. Områden ska återförvildas, särskilt myrar, skogar och kustområden.

En avvecklingsplan för torvanvändning tas fram. Havens kapacitet att ta upp koldioxid förbättras genom en satsning på sjögräsängar och algskogar. 10% av Tysklands ekonomiska zon i Nordsjön (EEZ) skyddas strikt från all skadlig verksamhet.

5. Klimatanpassning

En nationell strategi för klimatanpassning med mätbara mål tas fram, bland annat för att undvika hetta, skydda hälsa och säkra tillgång på vatten. Klimatanpassning av kuster och flodbankar ses som ett samhällsuppdrag som ska få federal finansiering. Hushåll får ett klimatanpassningsstöd för att kunna skydda sig mot översvämningar.

6. Bostäder

Ett nytt stödsystem tas fram för nya bostäder med lägre klimatpåverkan, och från 2025 ska all ny uppvärmning vara minst 65 % förnybar. Ett digitalt pass införs för byggnader, med information om materialslag och hur de kan återanvändas. Byggnader energiklassas vilket blir grunden för koldioxidbeskattning. Bostadsbidraget stärks och får en klimatkomponent.

– Mattias Goldmann

Läs hela dokumentet här.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.