Krönika: Dags att ompröva gamla tankesätt

Vi är alla påverkade på ett eller annat sätt i den pågående Corona-krisen. Det kan vara det riktigt hemska att någon närstående avlider eller bara att vardagen är rubbad på många sätt. I mitt fall är det tack och lov endast det senare.

Igår fick min fantastiska praktikant oplanerat vänta några minuter extra vid skype eftersom jag när jag skulle hämta kaffe i köket först gick förbi tvååringen som satt på golvet med en öppen tub handsprit (gott! sa hon) och femåringen som satt och grät för att han inte fick åka upp i rymden förrän han blir vuxen (vi får väl se…). Min fru är, som många andra på Volvobolagen, deltidspermitterad.

Krisen snabbar på beslut

Men det stora jag ändå ser är att när det är omedelbar, överhängande, kris, lyckas vi också i många fall ta snabbare beslut och göra relevanta prioriteringar.

Vården skalar av dokumentationskrav som inte är absolut nödvändiga. Tillstånd för tillverkning av skyddsutrustning ges blixtsnabbt. Mitt diabetessjuksköterskebesök blir digitalt (varför har det inte alltid varit så?!). Anläggningar ställer om och får undantag i regelverk på timmar, dagar eller veckor. Ibland blir det fel förstås, men i det stora verkar det ändå göra mer nytta än skada.

Stor vinst med flexiblare system

Tänk om vi kunde översätta detta tankesätt till den kris som är mer långsamtgående, men med betydligt större konsekvenser både för liv och för samhället i stort.

När vi hjälper våra kunder att få fram mer cirkulära lösningar handlar det ofta om att få dem att passa in i ett ramverk, ett regelverk som är helt linjärt. När vår kund får den grymma idén att återvinna sin pappersbaserade produkt som ingen tänkt på att man ens kan återvinna, står precis alla regelverk emot dem.

De bevisade med hjälp av oss att det ändå går, vilket är toppen, men borde det verkligen vara svårare att göra rätt än fel? Systemen stretar emot för allt vad de är värda.

Lägg energin på rätt sak

Hur kan vi fortsätta lägga tid och energi på plastpåsarna i mataffären när samtalet borde handla om maten och prylarna vi lägger i dem? Vi ska naturligtvis inte glömma principer om grundläggande miljöskydd, men istället för undantag för farliga ämnen i återvunnen plast borde vi kunna vara tuffare med att stoppa ämnena från att hamna i ny plast!

Kortlivade plastförpackningar har en nytta för skydd av produkter och mat, men de borde rimligen redan vara nära 100 procent återcirkulerade. För varför inte?

Jag hoppas att vi kan dra lärdomar av krisen och hur vi hanterar den. Det lurar fler kriser runt hörnet och då behöver vi en bättre beredskap än nu.

– David Althoff Palm
Ansvarig för LCA och cirkulär ekonomi på Ramboll i Sverige