Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Krönika: Klimatkris med möjligheter

Krönika Jag ser löpsedlar slå rekord i hur fet en rubrik kan göras. Kriserna i världen verkar följa varandra i en evig ström. Och stora utmaningar kräver stora insatser. Men betyder det alltid stora kostnader?

Krönika: Klimatkris med möjligheter
Mikael Karlsson om klimatkrisens kostnader - och vinster. Foto: StockAdobe

Jag ser löpsedlar slå rekord i hur fet en rubrik kan göras. Kriserna i världen verkar följa varandra i en evig ström. Och stora utmaningar kräver stora insatser. Men betyder det alltid stora kostnader?

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

För att stoppa coronaviruspandemin känner insatserna nästan inga gränser. Det är svårt att utesluta riktigheten i det på kort sikt. För att hindra nästan 800 000 européer från att dö av luftföroreningar varje år sker däremot nästan ingenting. På den punkten är feltrampet synnerligen smärtsamt.

Hur kostsamma är åtgärderna?

I klimatfrågan står långt mer på spel än när det gäller pandemier och luftföroreningar. Där sker långt mindre än inom smittskyddet, men långt mer än inom luftvården. Likväl uppnås inte klimatmålen. Ett stort hinder är att åtgärderna ses som kostsamma. Men stämmer det?

I en ny studie som jag gjort tillsammans med Eva Alfredsson och Nils Westling, publicerad i tidskriften Climate Policy, sammanställer vi forskningen om klimatåtgärdernas sidonyttor. Sidonyttor är de fördelar som följer av klimatåtgärder, utöver att kostnader för klimatförändringar undviks.

Klimatkris – en kris med många sidonyttor

En välkänd sidonytta är att många klimatåtgärder minskar utsläppen av luftföroreningar. Eftersom fyra miljoner människor dör av förorenad luft varje år kan stora sidonyttor uppstå. Flera studier visar att luftkvalitetsnyttan i monetära termer faktiskt kan vara större än åtgärdskostnaden i fråga. En studie visar att vinsten av friskare luft i Indien är större policykostnaden. Policy för 1,5-gradersmålet ger nettovinster jämfört med 2-gradersmålet. I vissa scenarier gäller detsamma för Kina och EU.

Men trots att klimatåtgärder ger ekonomisk nytta även i närtid visar vår studie att denna kunskap sällan läggs på den klimatpolitiska vågen. När Miljömålsberedningen förberedde klimatlagen – som de sju demokratiska partierna röstade igenom – var underlaget gediget. Men vinsten av friskare luft ingick inte i beräkningen av åtgärdskostnader. Förslagen framstod därför som dyrare än vad de var.

Likaså bedöms sidonyttor nästan aldrig i kommunal klimatpolitik. Åtgärder verkar därför dyrare än de är, vilket leder till suboptimala beslut.

Bördefördelning bör bli skördefördelning

Problematiken blir större i relation till den fulla bilden av sidonyttor. Klimatåtgärder ger fler fördelar än friskare luft. Genom att följa råd för en hälsosam diet skulle den globala dödligheten minska med 6 till 10 procent och utsläppen av klimatgaser med 29 till 70 procent vid år 2050. Det ger en enorm ekonomisk nytta. Andra sidonyttor är ökad fysisk aktivitet vid minskad privatbilism, ökad produktivitet om kol lagras i jordbruksmark, samt ökad energisäkerhet från förnybar energi.

Visst är många klimatåtgärder kostsamma, men om sidonyttorna är större bör det vanliga begreppet bördefördelning bytas mot skördefördelning. Därför innebär klimatkrisen, till skillnad från flera andra stora kriser, också stora möjligheter. Tar vi tillvara på dem står vi också bättre rustade gentemot andra stora utmaningar. Det om något bör kommuniceras i de stora löpsedlarnas tidevarv.

– Mikael Karlsson

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.