”Koldioxid bör lagras i marken”

Den parlamentariska Miljömålsberedningen presenterade i veckan sina förslag för en klimatpolitisk agenda. Alternativet att gräva ned koldioxid fanns då med, men omnämndes inte som ett huvudspår: ”För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung, där rimliga alternativ saknas, räknas som en åtgärd”, stod det i rapporten.

I fredags lanserade den gröna tankesmedjan Fores en rapport om avskiljning och lagring av koldioxid, en teknik som kallas CCS, Carbon capture and storage, vid ett seminarium i Stockholm. I förordet konstaterar Fores vd, Mattias Goldman, att av de scenarier som målas upp av FN:s klimatpanel, IPCC, är det nästan bara med CCS som världen klarar tvågradersmålet för världens uppvärmning. ”Skärpningen av målet på klimatmötet i Paris förstärker den bilden; vi behöver storskaligt, på många håll i världen och relativt snart börja fånga upp, avskilja och lagra koldioxid. Det gäller både från den kvarvarande fossila produktionen, och vid förbränningen av förnybara råvaror… ” skriver han.

Både IPCC och den svenska Energimyndigheten utgår ifrån att koldioxidavskiljning i första hand skulle vara aktuellt för anläggningar som släpper ut minst 100 000 ton koldioxid per år. Exempel på sådana är kraftverk, järn- och stålverk, cementfabriker och raffinaderier. Men för att sätta igång sådan verksamhet behövs både politikers och allmänhetens stöd.

Vid seminariet pekade Energimyndighetens generaldirektör, Erik Brandsma, på vikten av folklig förankring.

– Om samhället inte accepterar att vi pumpar koldioxid tillbaka in i marken, då kan man glömma den här lösningen. Om man inte tar in aspekten med samhällets bemötande, då riskerar man att satsa pengar på fel häst.