Klimatmålen i fara

Det finns en risk att staten inte använder sina styrmedel inom klimat- och energipolitiken så att utsläppen minskar i enlighet med klimatmålen och till rimliga kostnader. På längre sikt riskerar Sverige att inte klarar visionen om nära noll utsläpp till 2050.

Det visar den granskning av statens insatser på klimatområdet som Riksrevisionen nu presenterar. Granskningen visar också att det saknas prioriteringar och samordning mellan klimatmålen och andra samhällsmål både på kort och på lång sikt. Detta leder till en osäkerhet för företag och medborgare, till exempel när de ska fatta beslut om investeringar i ny teknik som kan minska utsläppen.

Dessutom saknas det en samlad bild av vad olika klimatinsatser kostar, vilka utsläppsminskningar de förväntas ge och vilka sidoeffekter som kan uppstå. En sidoeffekt är att olika delar av näringslivet får betala olika mycket för sina utsläpp och att incitamenten att minska utsläppen därför varierar.

För att skapa förutsättningar för en effektiv styrning rekommenderar Riksrevisionen regeringen att samordna klimatmålen med andra övergripande samhällsmål och göra tydliga, långsiktiga prioriteringar. Regeringen bör ta fram en ungefärlig bana för hur utsläppen ska minska även efter 2020. Slutligen bör regeringen peka ut ett tydligt ansvar och mandat samt styra resurserna för att åstadkomma en samlad och avvägd rapportering och analys.

Riksrevisionen har i elva rapporter mellan 2009 och 2013 granskat statens insatser på klimatområdet. Slutrapporten som publiceras nu grundar sig på och kompletterar dessa granskningar.

Rapporten Klimat för pengarna – Granskningar inom klimatområdet 2009-2013 finns att ladda hem på www.riksrevisionen.se.