Inga produkter i varukorgen.
Klimatanpassning ska samordnas bättre
Juridik & Politik
Starkare mandat för kommunerna i vissa frågor och ett nationellt expertråd för klimatanpassning är två ingredienser i regeringens strategi för klimatanpassning. Men förslaget får kritik.
Shutterstock
Genom att ge kommunerna möjlighet att via detaljplanen styra vilka ytor som får hårdgöras hoppas regeringen kunna öka klimatanpassningen i Sverige. Klimatanpassning handlar inte om minskade klimatutsläpp, utan om att se till att samhället klarar ett förändrat klimat med till exempel ökad risk för skyfall.
Vill se fler åtgärder
Men förslaget om starkare mandat till kommunerna är inte det enda i den strategi som igår presenterades. Kommunerna blir också skyldiga att ta med risken för skador till följd av till exempel översvämningar och erosion i sin översiktsplan, och föreslå hur riskerna kan minskas eller helt elimineras. Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för planering, säkerhet och miljö på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är positiv till förslaget, men hade velat se fler åtgärder.
– Det här är bra men inte tillräckligt. Kommunerna gör en riskbedömning i översiktsplanen på en övergripande nivå redan i dag. Men de kan inte alltid göra något åt det, eftersom ansvaret för klimatanpassning ligger hos fastighetsägaren.
Ann-Sofie Eriksson påpekar också att det stora arbetet behövs i den redan byggda miljön.
– Vi behöver titta på hur man anpassar den befintliga miljön i förebyggande syfte och vilka incitament som behövs, säger hon.
Staten måste ta ansvar
Som exempel nämner hon områdena kring Vänern, där kommunerna måste samarbeta, och där det enligt Ann-Sofie Eriksson är nödvändigt att staten tar ansvar.
– De pengar som funnits att söka hos MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har varit översökta. Det behövs medel för att göra anpassningar i redan byggd miljö, säger hon.
Mycket i förslaget är bra, betonar hon, men påpekar samtidigt att medvetenheten om behovet av klimatanpassning är stor hos kommunerna, medan kunskapen kanske inte alltid är tillräcklig.
– Det behövs mer underlag och kunskap, och bättre analyser, från statliga expertmyndigheter, säger hon.
Vill skapa expertråd
Regeringsförslaget innehåller inte bara ändringar i Plan- och Bygglagen. Regeringen vill också skapa ett nationellt expertråd för klimatanpassning, som ska knytas till SMHI. Därutöver får Boverket i uppdrag att samordna klimatanpassning vad gäller bebyggelsen.
– Det har funnits kritik mot att Sverige saknat ett samordnat arbete med klimatanpassning på nationell nivå. Kommunerna har dessutom upplevt att det varit svårt att få det stöd de behöver från de statliga myndigheterna. Nu stärker vi den nationella samordningen och förtydligar mandatet för myndigheterna, säger miljöminister Karolina Skog i ett pressmeddelande.
Regeringen hoppas att lagändringarna, som berör Plan- och Bygglagen, ska träda i kraft den 1 augusti 2018.
Läs mer om klimatanpassning:
SMHI har nyligen uppdaterat sin guide till klimatanpassning. Du hittar den här.
