Inga produkter i varukorgen.
Nytt projekt ska möjliggöra storskalig koldioxidinfångning i Norden
Klimat För att nå klimatmålen krävs mer än att minska utsläppen – vi måste också ta bort koldioxid från atmosfären. Nu startar ett omfattande forskningsprojekt som ska undersöka hur Norden kan bli en ledande region för tekniker som skapar så kallade negativa utsläpp.
Foto: Stock Adobe
För att nå målen i Parisavtalet och Sveriges mål om nettonollutsläpp till år 2045 krävs omfattande negativa utsläpp – alltså metoder som tar bort koldioxid ur atmosfären. I det nya forskningsprojektet Invest-CDR ska svenska och internationella forskare undersöka hur tekniker för koldioxidinfångning kan skalas upp i Norden på ett effektivt och hållbart sätt.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Projektet fokuserar på två av de mest diskuterade teknikerna: bio-CCS, BECCS, där koldioxid fångas in från biogena källor som kraftvärmeverk och massabruk, samt DACCS, Direct Air Carbon Capture and Storage, där koldioxid samlas in direkt från luften. Enligt Kenneth Möllersten, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, är dessa tekniska lösningar avgörande komplement till naturbaserade åtgärder som beskogning och återställande av ekosystem.
EU-kommissionen uppskattar att det till år 2040 behöver tas upp mellan 350 och 400 miljoner ton koldioxid årligen inom unionen, varav 50–75 miljoner ton bör vara permanenta upptag. Detta innebär att tekniker som BECCS och DACCS måste byggas ut i stor skala inom bara några decennier.
Invest-CDR har som mål att ta fram strategier för hur detta ska kunna genomföras i praktiken. Projektet kopplar samman tekniska, ekonomiska och samhälleliga perspektiv för att identifiera hinder, utveckla styrmedel och föreslå marknadsmodeller. En central utmaning är att alla delar av värdekedjan – från infångning till transport och lagring – måste samverka, annars riskerar investeringar att försenas eller utebli.
Finansieringen av negativa utsläpp efter 2050 blir också en särskilt svår fråga, då de återstående utsläppen i samhället då måste vara mycket små och principen om att förorenaren betalar inte längre är tillämpbar på samma sätt.
Projektet pågår mellan 2025 och 2030, har en budget på 20 miljoner kronor och finansieras av Formas. Det drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Chalmers, Rise, Universitetet i Oxford och Nasdaq. Resultaten ska användas för att ge beslutsfattare och näringsliv konkreta förslag på hur koldioxidinfångning kan skalas upp på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt.
