Klimatpolitiska rådet: Därför blir transportsektorn avgörande

Det konstaterar Klimatpolitiska rådet som på torsdagen presenterade sin senaste rapport där de granskat regeringens klimatpolitik för att se om den är i linje med klimatmålen. Rådets slutsats är: Nej, regeringens klimatpolitik räcker inte.  Åtminstone inte för att nå Sveriges mål och EU:s åtaganden till 2030.

– Regeringens nuvarande politik räcker inte för att nå Sveriges klimatmål och EU:s klimatåtaganden. Beslutade insatser är beslut i rätt riktning, men de väger inte upp de beslut som tagits tidigare under mandatperioden, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson i samband med rapportlanseringen.

De beslutade insatser hon syftar till är framför allt förändrad reduktionsplikt, vilket enligt rådet kan kompensera för en liten av utsläppsökningen. Men utsläppen, som ligger utanför EU:s utsläppshandelssystem, väntas enligt rapporten återgå till 2023 års nivåer först 2027.  

Samtidigt pekar rapporten på alarmerande trender inom markanvändningssektorn LULUCF. Nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark har nästan halverats sedan början av 2010-talet, vilket enligt rådet är en kombination av ökad avverkningstrakt, minskad tillväxt och ökad naturlig avgång i skogen.

– Rapporten är lite bättre än vad förra årets rapport visade. Vi har kommit närmare 2045-målen, och för att nå 2030-målen har man gjort vissa saker. Men inte jättemycket, så vi är fortfarande långt ifrån målen. Samtidigt är statistiken gällande upptagning av kol i framför allt skogen är sämre än vad man hoppats på, vilket betyder att vi är längre ifrån 2030-målen i det fallet. Så totalt är vi snarare längre ifrån målet jämfört med förra året, säger Olof Johansson Stenman, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet till Miljö & Utveckling.

Samtidigt understryker Olof Johansson Stenman att skogens klimatpåverkan är komplex, och inte nödvändigtvis kan kopplas till regeringens politik.

– I viss mån kan det kopplas till regeringen, som avverkningstrakten. Men det är för komplext för att dra den slutsatsen, säger han.

Utifrån utvecklingen inom markanvändningssektorn, drar Klimatpolitiska rådet slutsatsen att Sverige inte ser ut att nå sitt bindande EU-åtagande inom markanvändningssektorn, vilket ställer högre krav på utsläppsminskningar i andra sektorer som transporter.

– Det finns flexibilitet. Så för att uppnå 2030-målen, skulle man kunna överprestera på ESR-målen. Men det är svårt då utsläppen från transportsektorn ökat ganska dramatiskt. Där menar vi att man måste öka reduktionsplikten, och beskattningen av de fossila bränslena som man har sänkt, säger Olof Johansson Stenman.

Samtidigt understryker han att skogens påverkan är komplext, och inte nödvändigtvis kan kopplas till regeringens politik.

– I viss mån kan det kopplas till regeringen, som avverkningstrakten. Men det är för komplext för att dra exakt den slutsatsen, säger han.

I årets rapport, som är den åttonde i raden, har Klimatpolitiska rådet också fördjupat sig i jordbrukssektorn, där utsläppen av växthusgaser varit i princip konstant de senaste 35 åren.

– Att vi väljer att fördjupa oss inom jordbruket handlar om att minskningen är svagare jämfört med andra sektorer. Samtidigt är det ofta svårare att minska utsläppen inom jordbruket, säger Olof Johansson Stenman och konstaterar samtidigt att utsläppen från jordbruket nästan är i paritet med utsläppen från transportsektorn.

Rekommendationer som Klimatpolitiska rådet ger är att regeringen i första hand trycker på för att EU ska införa ett prissättningssystem för metan- och lustgas, men också tar ett helhetsgrepp om frågan och skapar en klimatplan för jordbruket tillsammans med branschen.