I växlande vind
Vindkraften växer kraftigt, särskilt internationellt där marknadstillväxten är 30 procent per år. I Sverige går det trögare med utbyggnaden och alla aktörer väntar nu på besked om hur det framtida statliga stödet ska se ut. Dessutom behöver lagstiftningen kring vindkraftsutbyggnaden förändras.
Den som reser runt i vårt södra grannland Danmark slås av hur snabbt det byggts upp ett nät av vindkraftverk över landet de senaste åren – en bild som skiljer sig åtskilligt från det svenska landskapet där man bara på ett fåtal ställen skymtar vita snurrande vingar. Men svenska politiker talar samtidigt om att snabbt bygga ut vindkraften från nuvarande 0,4 TWh till 10 TWh år 2010 eller sju procent av den totala energiproduktionen. Frågan är bara hur?
Ett problem är att ingen på marknaden vet om det statliga investeringsstöd på 15 procent av kostnaden för varje nytt verk kommer försvinna eller bli kvar efter år 2002. Stödet utreds för närvarande och man diskuterar bland annat om gröna certifikat kan vara en framkomlig väg.
Annat perspektiv
Det svenska perspektivet för vindkraften är, som konstaterats, helt väsensskilt från det i Danmark, där man räknar med att vindkraften ska kunna bidra med 50 procent av elenergin år 2030. Där sysselsätter vindkraftsindustrin idag 10 000 människor, medan det inom den svenska industrin endast arbetar några hundra människor. Andra länder med en stark tillväxt är Tyskland, Spanien och USA. Under de senaste åren har en europeisk vindkraftsmarknad med en årlig omsättning på 30-35 miljarder kronor vuxit fram och 50 000 anställda. Ett scenario från European Wind Energy Association pekar på att 10 procent av all elproduktion sker med hjälp av vinden år 2020.
Exportpotential
Uppenbart finns en exportpotential för de få små svenska vindkraftsföretagen. En drivkraft i sammanhanget är att aggregaten blir allt effektivare, samtidigt som priset på dem sjunker. På sikt, och i takt med att priset på annan energi stiger, blir därför vindenergin troligen lönsam.
– Då öppnar sig en ännu större marknad, säger Staffan Engström, projektledare på Nordic Windpower. Men idag är vindenergi fortfarande lite väl dyrt. I västvärden är utvecklingen mest driven av miljöstrategier, medan vindkraft i U-världen faktiskt i redan idag kan vara lönsam utan bidrag eftersom energipriserna är så höga.
Nordic Windpower, liksom andra svenska vindkraftsföretag, har hittills främst sysslat med teknikutveckling och inte själva i någon större utsträckning tillverkat aggregat, något som de nu hoppas kunna göra. Enligt Staffan Engström ser det tekniskt ljust ut för vindkraften och utvecklingspotentialen är stor.
– Det är typiskt för en ny industri att det finns teknik att utveckla, dessutom gör det faktum att det handlar om en utpräglad verkstadsprodukt som kan tillverkas i stora serier att det i framtiden blir lättare att sänka priserna.
Längre avskrivning
Han pekar vidare på att teknikutvecklingen förmodligen snart gör att avskrivningstiderna för vindkraftverk kan förlängas från dagens 15 år. Detta ska jämföras med vatten- och kärnkraftens avskrivningstider på 30 till 50 år, och är en av förklaringarna till de högre kostnaderna för vindenergi. Helt klart är också att riskkapitalet har börjat intressera sig för alternativ energi.
– Problemet är snarare framtidens ersättningsregler och svårigheter med tillgång på mark för att bygga kraftverk. Länstyrelsen för Västra Götalands län har exempelvis deklarerat att de inte kommer att ge tillstånd till ytterligare verk vid kusten förrän staten uttalat ett mål för utbyggnaden.
Elfte plats
Ändå byggs det en del kraftverk i Sverige, men de ekonomiska satsningarna ligger inte i paritet med de internationella satsningarna. Enligt Sven-Erik Thor, på Totalförsvarets Forskningsinstitut, har Sverige halkat ner från tionde till elfte plats trots en utbyggnadstakt på 23 procent till en total kapacitet på 265 MWh vid årsskiftet.
– Jag tror inte att utbyggnaden kommer att stanna av, men det gäller att hitta platser att bygga på och att få igenom miljöprövningarna, säger han. Problemet är att processen kan bli ganska långdragen, då vindkraft i lagstiftningen märkligt nog kategoriseras som miljöfarlig verksamhet.
Han menar därför att lagstiftningen måste ses över för att vi på ett bättre sätt ska kunna tillvarata de goda förhållanden som finns i Sverige, särskilt till havs. Däremot är han förvånad över att svensk industri inte tidigare nappat på möjligheterna med en satsning på vindkraft, med tanke på att vi länge haft en tung mekanisk industri som en paradgren.
Små företag
– Idag är de svenska vindkraftsföretagen duktiga, men små som exempelvis Nordic Windpower med åtta anställda och tio miljoner i omsättning, eller SW-Windkraft och Eurovind för att nämna några, säger Sven-Erik Thor. Nyligen har det också bildats en exportgrupp för vindkraftsföretagen kallad SWind för marknadsföring av svensk kompetens utomlands.
I sammanhanget kan det vara värt att notera att exempelvis Nordic Windpower håller på att utveckla en ny tvåbladig maskin, som är teknisk svårare men billigare att tillverka. Det är ett intressant projekt med tanke på att verken blir allt större. Enligt Sven-Erik Thor finns det idag möjlighet att bygga verk med en effekt på 2,5 MW för kommersiell drift och med blad på 80 meter i diameter. Att bygga med två blad kan spara stora pengar.
