Här införs pant för att möta efterfrågan på återbrukat tegel

CIRKULARITET Efter ett års återbruksproduktion av fasadtegel inför Brukspecialisten pant på tegelstenar. Företaget har stor efterfrågan från sina kunder men får inte in tillräckligt med tegel. Det krävs att fler tänker cirkulärt när de beställer rivningar.

Här införs pant för att möta efterfrågan på återbrukat tegel
Brukspecialistens rensningsanläggning i Falkenberg. På bilden: Carl Hansson, projektledare för återbruksproduktionen. Foto: Brukspecialisten

För ett år sedan startade Brukspecialisten upp en storskalig återbruksproduktion av fasadtegel i en anläggning utanför Falkenberg. De erbjuder rensade och kvalitetsgodkända tegelstenar till sina kunder.

Nu meddelar företagets vd Jacob Steen att de tyvärr inför pant på tegel.

Varför inför ni pant och vad menar du med “tyvärr”?

Jacob Steen. Foto: Brukspecialisten

– Det är lite tveeggat för oss att införa panten. I ett bra anpassat system där vi tar tillvara de resurser som finns och skapar cirkulära flöden hade incitamenten redan varit på plats.

Panten, som är på en krona per kvalitetsgodkänd tegelsten, är enligt Jacob Steen uträknad för att täcka den hanteringskostnad som uppstår när man kör teglet till Brukspecialisten i stället för deponin.

– Vid en linjär upphandling handlar det ofta om att hitta det snabbaste och billigaste sättet att bli av med materialet och då försvinner teglet, det blir nedgrävt. Sitter man och räknar kronor och ören ska panten ge incitament till återbruk, säger han.

Pant på tegel ska få fler att tänka cirkulärt

Brukspecialisten har byggt upp en anläggning som gör storskalig rensning och produktkontroll av tegel möjlig. Och har stor efterfrågan från sina kunder. Men de får inte in tillräckligt med tegel från rivningar.

– Nu går vi går in som enskild aktör för att visa att rivningsmaterial har ett värde, det systemet behöver rättas till, säger Jacob Steen.

Liknande bekymmer för alla byggmaterial

Företaget började sälja återbrukat danskt tegel för åtta år sedan. För tre år sedan började de vara ute och prata för en  ökat återbruk av tegel och under ett år har de nu haft sin produktion i gång.

– Vi har lärt oss en hel del och de bekymmer som vi stöter på gäller nog för alla byggmaterial som ska cirkuleras, berättar Jacob Steen.

Tre lärdomar

Han delar upp lärdomarna i tre ben: insamlingen, återbruksproduktionen och marknadsintroduktionen.

– På insamlingssidan har de som beställer rivningar en jättemakt och det behöver vara väldigt tydligt i upphandlingar att rivningsmaterial ska tas om hand. Då kommer nya affärsmodeller och kompetens att uppstå.

– Vad gäller själva produktionen så behöver den bli storskalig ganska fort om den ska bli kostnadseffektiv. De linjära modellerna är väldigt effektiva och det behöver vi kunna möta och konkurrera med.

– Vi har även lagt ganska mycket tid på att diskutera hur vi ska möta marknaden. Man måste kunna garantera kvalitet även med återbrukat material så kunden inte köper grisen i säcken.

Hur stor del av er produktion är cirkulär idag?

– Den är fortfarande låg, under tio procent. Men ambitionen är att inom tre år ska hälften av det tegel vi säljer vara återbrukat, avslutar Jacob Steen.

Artikeln är tidigare publicerad i nyhetstjänsten Hållbart Samhällsbyggande.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.