Hållbarhetstoppar i rundabordssamtal hos Annie Lööf

Idag är det en konkurrensfördel att jobba aktivt med csr, men Annie Lööf ser frågan som en hygienfaktor för lönsamma företag i framtiden.

– Ett gott anseende attraherar personal och engagerar medarbetare. Lärandet ökar och innovationsförmågan förbättras av att jobba med csr.

Farlig hygienfråga

Även om de hållbarhetsansvariga till viss del håller med om att hållbarhet kommer bli en självklarhet, varnar de för konsekvensen av att se det som en hygienfråga.

– Om man talar om en hygienfaktor så är risken att inställningen blir: ”Om vi kan hålla oss till den lägsta nivån så är det gott nog”, säger Inger Mattsson, Director Sustainable Business, Scandic hotels.

Lena Hök, chef Corporate Responibility och Idéer för livet på Skandia tror att det är farligt att styra mot att inte ha en csr-ansvarig i företag.

– Det skulle vi aldrig säga om finans! Vi ser csr som en funktion, som en managementidé, inte som en idéfråga.

Csr på väg bort

Under mötet presenterades resultat från undersökningen ”Framtidsspaning kring csr – Samhällsengagerade företag som vill påverka och samverka” från intresseorganisationen Mötesplats Social Innovation. Undersökningen visar att företagen är på väg bort från begreppet csr i meningen hållbarhetsaktiviteter och på väg mot cr (corporate responsibility) och ett hållbart och ansvarsfullt företagande. Den bilden delas av bland andra Jan Sturesson, Global Leader Government & Public Services på PWC.

– Vi ser att seriösa företag har hållbarhet som en tydlig del i sin affär. Man är på väg bort från compliance och att ticka i en box. Csr är en självklarhet. Ska man få det som en konkurrensfördel måste det kopplas till affären så att det blir lönsamt.

För att stärka csr-arbetet vill företagen öka dialogen med kunderna eftersom de ser att hållbarhet är en drivkraft för innovationsarbetet och att det leder till lönsamma affärer.

Undersökningen visar också att engagemanget för hållbarhet ligger högt upp på agendan, ofta på ledningsnivå och bland både kunder och ägare. Det finns också en vilja att integrera perspektivet i kärnverksamheten. Men en insikt är att många som jobbar med csr har inte tillräcklig insyn i företagets affär.

Statlig inblandning välkomnas

En annan problematik är att hållbarhetsarbetet är svårt att följa upp.

– Vi har ingen susning om var bomullen i våra lakan kommer ifrån, för att det är så många led emellan. Att ställa krav är inte svårt, det svåra är att följa upp. Det behöver vi hjälp med. Till exempel genom ett statligt verk eller en sammanslutning mellan företag, säger Inger Mattsson på Scandic Hotels.

Ofta är det de stora företagen som visar vägen i hållbarhetsarbetet och ännu är det allt för få som faktiskt gift samman affär och ansvar.

– Det finns en stor del av näringslivet som inte hänger med. Där skulle obligatorisk hållbarhetsredovisning spela roll. Det behövs spelregler från politiken, Sverige är omsprunget i csr-racet. Det är helt andra länder som leder de här frågorna. Ska vi ta upp kampen måste vi ta på löparskorna och börja springa, uppmanar Stina Billinger, Head of Sustainability på SPP.

16 tankar om hållbarhet som väcktes under mötet:

1. Det behövs en gemensam definition av vad csr betyder.

2. Csr idag har mindre fokus på risk och mer på värdeskapande.

3. Hållbarhet har vidgats från miljöarbete till en helhetssyn.

4. Hållbarhetsfrågorna ska finnas med i beslutsfattande. Det ska inte behöva finnas en cr- eller csr-avdelning. Hållbarhetsperspektivet ska integreras i kärnaffären.

5. Det är viktigt med tydliga och enkla mål och att kunna mäta resultat och effekter av hållbarhetsarbetet. Ledarskapsfrågorna kopplar till detta.

6. Det krävs större öppenhet företag emellan så att det blir lättare att kunna dela kunskap utan för den skull sätta konkurrensen ur spel.

7. Det behöver skapas fler partnerskap mellan det offentliga och privata som kan ta sig an de större frågorna och driva utveckling.

8. Stat, kommun och landsting behöver ställa krav på företagen. Sverige kan lära av USA och England där det ställs höga krav på företagen i upphandlingar.

9. Hållbarhet måste in i bolagsstyrningen.

10. Staten bör gynna de företag som jobbar hållbart.

11. Spelreglerna får inte bli pekpinnar utan bör utgöra ett ramverk.

12. Det behövs en tätare dialog med civilsamhället. Titta på länderna som går före, till exempel Storbritannien. Där har man tagit in experter på social innovation i regeringen.

13. Det behövs en klok offentlig upphandling.

14. Det behövs en stärkt marknadskontroll.

15. En nationell agenda för hållbarhet är önskvärd.

16. Det behövs ett statligt verk som kontrollerar svenska företag som producerar i andra länder.