Forskaren om arsenikmossan: Ett lyckokast

Maria Greger upptäckte mossans egenskaper när hon och kollegorna var i Skellefteåtrakten för att undersöka föroreningar från gruvdrift. Hon noterade att mossan, som heter vattenkrokmossa, växte bra i det arsenikhaltiga vattnet.

– Om mossan kan leva här borde den vara tolerant mot arsenik. Jag började fundera på om den även tar upp arsenik, berättar hon.

En doktorand, Arifin Sandhi, fick undersöka saken närmare, och det visade sig att mossan tar upp stora mängder arsenik på kort tid. Dessutom fungerar den lika bra i levande som dött tillstånd.

– Det var ett lyckokast, säger Maria Greger, som jobbar på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, om fyndet.

I hela världen

Efter att fyndet blev känt har hon fått frågor från hela världen. Problem med arsenik i dricksvatten finns bland annat i Indien och Bangladesh, där många människor är drabbade. Även i Argentina och Mexico finns problem i gruvområden.

– Det verkar finnas ett stort intresse, säger Maria Greger.

Men arsenik i vattnet är ett problem även i Sverige, och inte bara i gruvområdet i skelleftefältet, där det händer att man får borra flera brunnar innan vattnet håller tillräcklig kvalitet. Även i till exempel Arlandatrakten har berggrunden höga halter av arsenik, och brunnsvattnet måste kontrolleras noga.

– Om man kan rena vattnet med naturliga metoder är det jättebra, säger Maria Greger.

Hopp om produkt

Hon har en förhoppning om att fyndet ska kunna leda till en kommersiell produkt. Men vägen dit är lång och ställer krav på finansiering. Dessutom krävs forskning kring hur den arsenikhaltiga mossan ska tas om hand. Det är också osäkert om all vattenkrokmossa har de önskade egenskaperna.

– Vi har tidigare sett att samma art kan ha olika egenskaper beroende på var den växer. Så det återstår att se hur sällsynt mossan med de här egenskaperna är, säger hon.