Inga produkter i varukorgen.
Forskare: Psykologisk snedvridning hotar klimatomställningen
Dagens M&U Människor tenderar att underskatta sin egen risk att drabbas av klimatförändringar och tror att andra är mer utsatta – ett globalt psykologiskt mönster som kan minska handlingsviljan.
Foto: Adobe Stock.
En stor internationell meta-analys visar att människor i allmänhet uppfattar sin egen risk att påverkas av klimatförändringar som lägre än andras. Studien omfattar 83 effektstorlekar från över 70 000 deltagare i 17 länder. I 81 av dessa fall bedömde deltagarna sina egna klimatrelaterade risker som mindre allvarliga eller mindre sannolika än riskerna för andra.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Analysen visar att denna så kallade ”self–other discrepancy” är särskilt uttalad när människor jämför sig med breda grupper som ”mänskligheten” eller ”landets befolkning”, snarare än med specifika individer såsom grannar. Skiljelinjen minskar dock i regioner där de objektiva klimatriskerna är högre, såsom i Asien och Oceanien, där människor generellt bedömer sin egen risk som mer lik andras.
Fynden stöder tidigare psykologiska teorier om att människor har en övertro på sin egen förmåga att hantera risker och tenderar att se sig själva som mindre sårbara än genomsnittet. Studien visar också att denna skevhet är stabil över både generella klimatförändringar och specifika extremväderhändelser som översvämningar eller värmeböljor.
Forskarna framhåller att dessa missbedömningar kan utgöra ett hinder för effektiva åtgärder mot klimatförändringar, eftersom människor som inte känner sig hotade är mindre benägna att engagera sig i förebyggande åtgärder. De föreslår därför att riskkommunikation bör fokusera mer på specifika och nära referensgrupper för att minska denna snedvridning och förbättra klimatengagemanget.
