Industrin redo att ställa om – men incitament saknas

Mellan 2017 och 2018 minskade Sveriges totala utsläpp av växthusgaser med 1,8 procent. 2018 släppte Sverige ut 51,8 miljoner ton växthusgaser.

2045 ska dessa siffror vara noll, och innan dess ska ett antal etappmål nås. För att lyckas med detta måste industrin, som står för en tredjedel av Sveriges utsläpp, ställa om.

Fokus på förnybar energi

Detta kan göras genom bränslebyten, effektivisering och andra mindre förändringar i befintlig produktionsteknik. Också med investeringar i helt nya tekniker såsom koldioxidinfångning och lagring, och vätgasbaserad järn- och stålproduktion.

– Nya tekniker är nödvändiga för att industrins utsläpp ska nå nära noll. Samtidigt visar studier på stora möjligheter att minska utsläppen genom ökad resurseffektivitet i samhället och den cirkulära ekonomin, säger Daniel Engström Stenson, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Ny produktionsteknik

Merparten av utsläppsminskningen bedöms ske redan tidigare, menar Naturvårdsverket. Mellan 2025 och 2035. Den största effekten ges genom införandet av ny typ av produktionsteknik inom järn och stålindustrin, den så kallade HYBRIT-processen (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology), och att SSAB planerar att stänga masugnarna och koksverk i Oxelösund redan 2025.

Näst störst effekt ges av de koldioxidinfångning och -lagringsprojekt (Carbon Capture and Storage – CCS) som planeras av Cementa och Preem.

Förutom dessa initiativ behövs fler. Dock menar Naturvårdsverket att regeringens nuvarande styrning inte är tillräckligt för att dessa åtgärder ska kunna genomföras.

Teknikomställning nödvändig

De nya teknikerna är nödvändiga för att industrins utsläpp ska nå nära noll. Utmaningen för industrin består nu främst i att genomföra teknikomställningen i full skala. Färdplanerna som tagits fram i samverkan med Fossilfritt Sverige visar även att omställningen är förankrad hos företag och branschorganisationer.

Men för att lyckas med detta måste den politiska styrningen ge tillräckliga incitament för att genomföra omställningen.

I dag finns bland annat medel för forskning, demonstration och pilotanläggningar tillgängliga hos både svenska och europeiska finansiärer. Däremot har styrsignalen från EU:s system för handel med utsläppsrätter begränsat genomslag på grund av hög gratis tilldelning av utsläppsrätter och för att priset på utsläppsrätter fortfarande inte är tillräckligt högt för att driva omställningen, menar Naturvårdsverket.

För att omställningen av den svenska industrin inte ska stanna behöver regeringen driva frågan om utsläppsrätter i EU.

Biomassa viktig

Framåt tros efterfrågan på biomassa som bränsle öka. Sverige har stor men ändå begränsad tillgång på biomassa. Naturvårdsverket menar att det är viktigt att avverka skogen på ett sätt som samtidigt tar hänsyn till den biologiska mångfalden.

Biomassan behöver därför användas effektivt. Det kan exempelvis handla om samproduktion av material och energi.

Industrins utsläppsminskning

Från 1990 till 2018 har utsläppen från industrin minskat med 27 procent. Det senaste årets minskning sker i alla sektorer, förutom el och fjärrvärme. Dessa sektorers utsläpp ökade på grund av kallt väder och brist på biobränslen under hösten 2017 och vintern 2018.

De sektorer där utsläppen minskade mest var inrikes transporter, främst på grund av en ökad användning av biodrivmedel, och industrin, främst på grund av lägre järn- och stålproduktion.

Läs hela rapporten här.