Kraven på svenska företags hållbarhetsarbete kommer att förändras. Det står klart efter att EU-kommissionen på onsdagen presenterade sitt omdiskuterade förenklingspaket, det så kallade Omnibus-förslaget.
Omnibus: Förenkling eller ambitionssänkning – så tycker experterna
OMNIBUS EU-kommissionens senaste lagförslag väcker starka reaktioner. Är det en välbehövlig förenkling eller en tydlig ambitionssänkning? Miljö & Utveckling har pratat med tre experter – och åsikterna går isär.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Som väntat ligger förslagen i linje med de dokument som läckte under helgen. Kommissionen föreslår bland annat höjda trösklar för när företag måste rapportera enligt CSRD. Antalet företag som omfattas av reglerna väntas minska med cirka 80 procent.
– Med läckan hade jag hunnit förbereda mig på tanken att storlekskriterierna sannolikt skulle höjas, och att en stor andel SME-företag inte skulle omfattas. Därför var det inte någon stor överraskning, säger Outi Alestalo, Partner och ansvarig för Climate Change och Sustainability Services på EY Sverige.
”Väldigt bekymrad”
EU-kommissionens senaste förslag möter skarp kritik från flera håll. Kritiker menar att det inte bara handlar om förenklingar, utan i praktiken innebär en betydande urvattning av hållbarhetsreglerna. Även Josefin Borg, hållbarhetsexpert på Ramboll, uttrycker oro och varnar för att förslaget kan leda till en ambitionssänkning inom hållbarhetsarbetet.
– Jag är väldigt bekymrad över vilken riktning det här förslaget tar hållbarhetsagendan och vad det innebär för företagens omställning och långsiktiga arbete med att framtidssäkra sina affärer och verksamheter, säger hon.
Varje mynt har två sidor, menar Maria Mårtensson, senior hållbarhetsrådgivare på WSP.
– Den minskade pressen på rapportering gör att svenska företag nu i stället får möjlighet att lägga mer resurser på konkret omställning, vilket fortsätter stärka resiliens och konkurrenskraft.
Även Outi Alestalo på EY påpekar att många företag har oroat sig över den omfattande compliance-bördan och dess påverkan på deras möjlighet att fokusera på kärnverksamheten. Hon tror dock att balansen nu kommer att förbättras framöver.
Färre krav på leverantörskedjor väcker kritik
Flera stora ändringar presenterades också för due diligence-lagen. Där justeras möjligheten att kräva skadestånd, vissa delar av leverantörskedjan undantas och översynen av bolagens verksamhet ändras från en årlig granskning till vart femte år. Gällande CSDDD är även experter mer kritiska.
– lättnaderna i CSDD ser jag som negativa då signalen om att storbolag har ett tydligt ansvar för sina leverantörsled luckras upp, säger Josefin Borg på Ramboll.
EY:s Outi Alestalo instämmer till stor del men betonar samtidigt att det arbete företag redan har gjort fortfarande är relevant.
– Frågorna kommer att försvinna från företagens agenda. De kommer sannolikt att hanteras mer proportionerligt framöver. Jag är övertygad om att alla företag som har börjat förbereda sig för CSDDD har fått upp ögonen för dessa frågor och insett att det finns brister i analysen samt i rutiner och processer, säger hon och fortsätter:
– Jag hoppas att företag som redan har genomfört väsentlighets- och ESRS-gapanalyser inte slösar bort det arbetet, utan fortsätter att bygga vidare på det.
Rapportering fortsatt viktig för ägare och investerare
Maria Mårtensson på WSP påpekar att det fortfarande handlar om ett förslag och att det finns ett stort värde, både utifrån omställning och affären, att fortsätta på den inslagna vägen.
För ägare, investerare och kunder är rapportering enligt CSRD ett affärsmässigt verktyg som bidrar till transparens och förutsägbarhet för näringslivets bidrag till den gröna omställningen, avslutar hon.