Omnibusförslaget klart – 17 förändringar att hålla koll på

Omfattande nedskärningar i flera centrala regelverk presenterades, däribland EU-taxonomin, CSRD och due diligence-lagen. Även CBAM berörs av förändringarna.

– EU:s intensiva reglering de senaste åren har lett till ökade administrativa kostnader, särskilt för små och medelstora företag. Förenklingarna syftar till att skapa bättre förutsättningar för investeringar, innovation och jobbskapande, säger Valdis Dombrovskis.

CSRD och taxonomi

Bland annat presenterades åtta förändringar i CSRD och EU-taxonomin, med syftet att göra hållbarhetsrapporteringen mer tillgänglig och effektiv.

• Färre företag omfattas av CSRD – Cirka 80 procent av företagen tas bort från rapporteringskraven. Kraven riktas i stället mot de största företagen med störst påverkan på miljö och människor.
• Skydd för mindre företag – Stora företags rapporteringskrav ska inte skapa en oproportionerlig börda för mindre bolag i värdekedjan.
• Två års uppskov – Företag som skulle börja rapportera enligt CSRD 2026 eller 2027 får två år extra, till 2028.
• Minskad EU-taxonomirapportering – Endast de största företagen omfattas. Andra kan rapportera frivilligt, vilket sänker kostnader för mindre företag men ger fortsatt tillgång till hållbar finansiering.
• Delvis taxonomianpassad rapportering – Företag får rapportera om aktiviteter som delvis uppfyller taxonomin. Syftet är att underlätta en gradvis hållbar omställning.
• Tröskel för finansiell väsentlighet – Införs för taxonomirapportering. Rapporteringsmallarna minskar med 70 procent.
• Förenklade DNSH-kriterier – ”Do No Significant Harm”-kraven förenklas, särskilt inom förorening och kemikaliehantering.
• Justering av Green Asset Ratio (GAR) för banker – Banker får exkludera exponeringar till företag med färre än 1 000 anställda och en omsättning under 50 miljoner euro från GAR-beräkningen.

CSDDD

Även omfattande förändringar i due diligence-kraven presenterades. Bland annat begränsas företagens ansvar för kontroll av leverantörsledet främst till direkta affärspartners, samtidigt som frekvensen av periodiska bedömningar minskas.

• Förenkla due diligence genom att minska komplexiteten och kostnaderna. Fokusera på direkta affärspartners och sänk frekvensen av periodiska bedömningar från årligen till vart femte år, med extra granskningar vid behov.
• Lätta bördan för små och medelstora företag genom att begränsa vilken information stora företag får kräva vid kartläggning av värdekedjan.
• Harmonisera due diligence-krav inom EU för att skapa rättvisa konkurrensvillkor.
• Slopa EU:s civilrättsliga ansvarsvillkor, men behåll offrets rätt till full ersättning vid skador. Samtidigt ska företag skyddas mot överkompensation enligt nationella regler.
• Ge företag mer tid att anpassa sig genom att skjuta upp kraven för de största företagen med ett år till 26 juli 2028. Samtidigt bör riktlinjerna antas ett år tidigare, i juli 2026.

CBAM

Förslag presenterades även för att förenkla och effektivisera de så kallade koldioxidtullarna, CBAM. Även här genomförs en kraftig nedskärning, där antalet importörer som omfattas av regelverket minskas avsevärt.

• Undanta små importörer från CBAM-krav, särskilt små och medelstora företag samt enskilda importörer. Undantaget gäller import av små mängder CBAM-varor med marginell påverkan på utsläppen. Ett årligt tröskelvärde på 50 ton per importör införs, vilket befriar cirka 182 000 importörer (90 procent) men täcker fortfarande över 99 procent av utsläppen inom CBAM:s räckvidd.
• Förenkla reglerna för företag som omfattas av CBAM. Det innefattar godkännande av CBAM-deklaranter samt enklare regler för skyldigheter, beräkning av inbäddade utsläpp och rapportering.
• Gör CBAM mer effektivt på lång sikt genom skärpta regler för att motverka kringgående och missbruk.
• Förbered inför en utvidgning av CBAM till fler sektorer inom EU:s utsläppshandelssystem (ETS), nedströmsprodukter och en ny lagstiftningsplan för att bredda CBAM:s räckvidd från början av 2026.