nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Flygskatt ja, men ännu hellre flygmilsrätter

Svenskarnas resvanor är ett stort klimatproblem. Inför flygmilsrätter. Då premieras de som inte reser och de som bidrar mest till klimatförändringarna får betala, skriver Robin Al-Salehi, verksam inom hållbarhetsområdet.

Robin Al-Salehi
  • Annons 1

De senaste månaderna har käbblet kring miljöfrågor, klimatförändringar och förslag på åtgärder handlat oproportionerligt mycket om den nu antagna flygskatten. En skatt som innebär att flyget inte längre subventioneras, utan blir beskattad som alla andra transportslag.

Vi som följt debatten kring flygskatten och svenskars flygvanor förstår självklart båda sidorna. Argumentet om att alla transportslag ska beskattas är befogad, att skatten kanske inte nödvändigtvis leder till tillräckligt många färre flygresor kan stämma och att de som drabbas är de med minst plånböcker är viktigt att påpeka. Som bransch får flygbranschen faktiskt tycka vad de vill, i slutändan är det viktigaste för dem att tjäna pengar och inte att föra en politik för allmännyttan.

Flygmilsrätter

I några veckor nu har jag grubblat kring allt detta och vill därför här komma med ett förslag som jag ännu inte hört någon lyfta upp, men som jag tror att alla partiledare skulle kunna stå bakom. I alla fall om man utgår ifrån partiledardebatten vi hörde i Agenda den 8 oktober 2017 och där argumenten som jag nämnt här ovan lyftes upp samt att man tryckte på om att det viktiga är att ”sänka utsläppen totalt sett”.

Bryr vi oss om klimatet och om att minska utsläppen total sett, så måste vi se till att alla bidrar till en hållbar omställning lika mycket och att inte de med minst plånbok drabbas mest. Därför förespråkar jag införandet av flygmilsrätter.

Flygmilsrätter innebär att vi balanserar ut spelplanen mellan de som reser ofta av olika anledningar och dem som reser sällan.

Flygmilsrätter innebär att varje svensk får förslagsvis 250 kg/Co2 att släppa ut för varje år. Det är en fjärdedel av vad som idag anses vara hållbara utsläppsnivåer per capita, alltså 1000 kg/Co2 per år och per person.

Den som reser betalar

Genom att få en fast utsläppsrätt, kan det bli ett föremål för handel. De som bestämmer sig för att inte använda sin rätt på 250kg/Co2 per år, kan antingen spara den och resa längre något annat år eller sälja den till någon som vill resa längre idag. Det finns gott om människor som inte reser till Thailand varje år och släpper ut 4000 kg/Co2 per person tur och retur (om man både räknar på de faktiska utsläppen och inkluderar utsläppens påverkan på hög höjd), och dessa ska definitivt inte få sin planet förstörd på grund av andras utsläppsintensiva liv. De som vill fortsätta resa till när och fjärran, får helt enkelt köpa rätter av de människor som vill sälja sina rätter, annars får man se till att spara sina rätter till sin drömresa.

2,3 miljoner resor

Tidningen Ny Teknik skriver att boende i Stockholm år 2016 gjorde omkring 2,3 miljoner resor tur och retur. Cirka 80 procent gick till en utrikesdestination och en tredjedel av alla resor var tjänsteresor. Dessa resor måste vi komma åt då de innebär att stadens invånare släpper ut 1100 kg per capita och år. Görs dessa resor av alla boende i Stockholmsområdet? Nej. Vissa flyger hundratals gånger per år, medan andra flyger några gånger under hela sin livstid. Införandet av flygmilsrätter är därför ett väldigt attraktivt förslag för majoriteten av oss som läser detta. Vi som reser lagom, drabbas inte, vi som reser sällan tjänar på detta och de som reser mest får betala för rätterna.

Detta är både en ekonomisk fråga, en social fråga och en fråga om miljö. De som bidrar mest till klimatförändringarna ska betala mest, de som bestämmer sig för att njuta av semestern hemma, reser med tåg eller spenderar sin semester i Europa ska premieras och alla vi som drabbas av klimatförändringarna ska få vår rätt gentemot de som förstör den.

Det ska vara enkelt att göra rätt och då behöver vi införa flygmilsrätter för att med beteendeförändring minska på utsläppen totalt sett!

Vill du också skriva debatt för Miljö & Utveckling? Kontakta redaktionen på debatt@miljo-utveckling.se

Taggar:,

Kommentarer

3 reaktioner till “Flygskatt ja, men ännu hellre flygmilsrätter”

  1. Björn Abelsson skriver:

    Bra idé, men varför bara inkludera flyg? Ge alla svenskar en koldioxidkvot/rätt som är säljbar. Om man börjar med en nivå som motsvarar dagens genomsnittliga utsläpp och sedan successivt sänker den, så får vi en styrbar utveckling mot utsläppsmålen.

    Sedan finns förstås en rad praktiska problem. Hur hanterar vi import? Och hur går det om folk väljer att flyga från Kastrup i stället för från en svensk flygplats?

  2. Ulf Skog skriver:

    Hur okunnig kan man vara? Författaren verkar inte förstå att nästan alla transportslag i Sverige subventioneras utom flyget – om man undantar de glesbygdsflygplatser som inte har andra vettiga alternativ. Flyget däremot bär sina egna kostnader och bidrar till att skapa jobb inom många brancher, som i sin tur bidrar till en stor del av skatteintäkter som finansierar subventioner till järnväg med mera.

    1. Jonathan Sjöberg skriver:

      Förutom den lilla detaljen att flyget inte skattar för varken bränsle eller utsläpp och inte heller moms för nationella resor. Dessutom väldigt många flygplatser runt om i landet drivs med kommunala medel för att inkomsterna är för knappa. Flyget bär inte sina egna kostnader. Hur många jobb tror du vi har kvar när vi sabbat våra ekosystem? Ingen som kan leva av en död planet.

      https://www.naturskyddsforeningen.se/flyginfo

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Vegetariskt valgodis från Alliansen

Alliansens förslag till klimat- och miljöpolitik domineras av morötter, alltså stöd av olika slag, som bonus för miljöbilar. Därmed har Moderaternas politik fått stort genomslag. Med ett grönt spår för företagande, får även Centerpartiets politik genomslag, medan några av Liberalernas och Kristdemokraternas hjärtefrågor fått stryka på foten.