EU – nu är det upp till bevis för due diligence för miljö och mänskliga rättigheter

Krönika I höst presenterar EU-kommissionen sitt förslag på hur företag ska åläggas att ha koll på risker kopplade till miljö och mänskliga rättigheter i värdekedjan. Matilda Lindblad, affärsjurist på Fondia och medlem i YSP, listar fyra punkter som avgör om den nya lagstiftningen blir effektiv eller tandlös.

EU – nu är det upp till bevis för due diligence för miljö och mänskliga rättigheter
Matilda Lindblad.

“Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat”. Trots att Albert Einsteins ord är självklara, är det denna typ av galenskap vi sett i debatten om företags hållbarhetsansvar.

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Alltför länge har frivilliga regelverk lyfts som mirakelkuren mot hållbarhetsproblemen, inte minst i frågor om företags respekt för mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjan.

Kommissionen har utlovat lagstiftning

Glädjande nog höjs allt fler röster för att företag ska åläggas att identifiera, förebygga och agera på risker kopplat till mänskliga rättigheter och miljö genom due diligence-lagstiftning. Kraven har hörsammats av kommissionen som har utlovat förslag på lagstiftning, och av EU-parlamentet som i mars presenterade sina rekommendationer för detsamma.

Kommissionens förslag skulle ha publicerats innan sommaren men väntas dröja till i höst. Politico rapporterar om motstånd och kritik mot förslaget som en anledning till förseningen. Vilken inverkan de kritiska rösterna får på förslagets utformning är avgörande för om förslaget blir ett skarpt verktyg för mer hållbara europeiska företag, eller ett tandlöst förslag som ger grönt ljus till affärer på bekostnad av människor och miljö i värdekedjan.

Många företag positiva till due diligence-lagstiftning

Till skillnad från de kritiska rösterna är många företag, däribland Ericsson, H&M och Telia, positiva till due diligence-lagstiftning. Företag som investerar i hållbarhet gör idag det av fri vilja och konkurrerar därmed på ojämlika villkor med företag som inte prioriterar hållbarhet. Due diligence-lagstiftning skulle motverka en kapplöpning mot botten och istället leda till konkurrensfördelar för de företag som idag har hållbarhet högt på agendan – däribland många svenska företag.

Fyra viktiga aspekter

Det finns några aspekter att titta särskilt på i det kommande förslaget som avgör om lagen blir ett viktigt verktyg i hållbarhetsomställningen eller en förlorad chans till detsamma.

1. Vad omfattas?

En första variabel är hur omfattande skyldigheter företagen åläggs och om hela eller delar av företagets värdekedja omfattas av kraven att identifiera, förebygga och agera på risker. Det återstår även att se hur rapporteringskraven kopplat till due diligence-processen utformas och förhåller sig till befintliga rapporteringskrav, såsom EU-direktivet om icke-finansiell rapportering.

2. Vilka företag omfattas?

En andra aspekt att ha koll på är vilka företag som omfattas av genomlysningskraven och särskilt vilka skyldigheter som åläggs små, medelstora och onoterade företag samt utländska dotterbolag och vilket stöd mindre företag som omfattas av kraven ska erbjudas.

3. Vilka blir sanktionerna?

En tredje aspekt att titta på är konsekvenserna av att ett företag inte uppfyller kraven. EU:s justitiekommissionär Didier Reyners har intygat att förslaget kommer att innehålla sanktioner. Due diligence-frågan ägs dock numera inte bara av Reyners utan även av EU-kommissionären med ansvar för den inre marknaden, Thierry Breton, vars påverkan på behandlingen oroar de som vill se ett förslag med långtgående skyldigheter för företagen. Det återstår att se hur sanktioner regleras, vilka sanktioner som blir aktuella och om de triggas vid brister i genomlysningen eller även vid eventuella skador som orsakats av bristande genomlysning.

4. Möjligheterna att utmäta civilrättsligt ansvar

En ytterligare fråga är om kommissionen går på EU-parlamentets linje och kräver att företag ska kunna hållas civilrättsligt ansvariga enligt nationell rätt för negativ påverkan på människor och miljö.

Detta är särskilt intressant vad gäller skador som orsakats i företagets värdekedja utanför EU, med tanke på att möjligheterna för civilrättsligt ansvar i sådana situationer knappt har prövats enligt svensk rätt. Målet mellan Arica Victims KB och Boliden Mineral AB kan ha varit det första svenska rättsfallet på området men om kommissionen går på parlamentets linje lär det inte vara det sista.

Upp till kommissionen

Nu är det upp till bevis om EU-kommissionen ger grönt ljus för business as usual eller tar chansen att skriva historia och göra det tydligt att framtidens näringsliv består av företag som respekterar människor och miljö.

– Matilda Lindblad, affärsjurist på Fondia inom bland annat hållbarhetsfrågor och medlem i Young Sustainability Professionals (YSP)

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.