EU-lagstiftningen gav Tjeckien 800 nya miljölagar

Den del av västra Tjeckien som tillhörde den så kallade ”svarta triangeln” på grund av alla kolgruvor och kemikaliefabriker är idag betydligt renare än när den fick sitt namn. För 15 år sedan kunde man parkera sin bil, i exempelvis staden Most som är en av de stora gruvstäderna i området, och efter en halvtimme ha ett tjockt lager svart sot över hela bilen. Idag är Most betydligt renare, även om både gruvindustrin och kemikalieindustrin fortfarande är de stora arbetsgivarna i samhället.

Stanislav Stys pekar på ett fotografi på ett svart landskap, med stora kratrar i marken.

– Så såg det ut i Most för femton år sedan, idag ser det ut så här, säger han och pekar på en annan, betydligt grönare bild.

Han är själv uppvuxen i Most och minns stora kemikalieolyckor i trakten och hur utsläpp lett till förtidig död och till missbildningar bland nyfödda. Han minns hur hela den medeltida delen av Most och 250 byar i området revs på grund av kolfyndigheter under hus och gator. Idag är Stanislav Stys en av de eldsjälar i Most som arbetar för att göra det förstörda landskapet trivsamt genom att anlägga sjöar och plantera skog.

Dyrt medlemsskap

Sedan den första maj 2004 tillhör Tjecken den europeiska klubben, men vägen dit har varit tuff. 800 nya miljölagar och direktiv har implementeras till en kostnad av hittills 92 miljarder svenska kronor. De har fått städa upp och sanera efter gamla synder som dioxinutsläpp, oljeutsläpp och rester från militära aktiviteter.

– Utan vårt medlemskap i EU skulle miljön må betydligt sämre än vad den gör idag, säger Tomas Novotny, vice utrikesminister.

Si och så med intresset

Det är dock inte alltid som industrin, som måste anpassa sig efter de nya lagarna applåderar.

Enligt Veronika Hunt Safránková som är head of European Co-operation Unit på tjeckiska miljödepartementet tycker många inom näringslivet att det nya regelverket är kostsamt och komplicerat och att tidsramarna är för snäva.

– Vi försöker förklara varför miljöteknologi är bra för industrin genom att hålla i seminarier, workshops och andra evenemang, de kan även få hjälp med investeringarna ur miljöfonder, och stöd med att tolka lagstiftningen, säger Veronika Hunt Safránková.

Intresset för miljöområdet har faktiskt fallit en hel del även bland allmänheten sedan i början av 90-talet, trots EU-inträdet och nytt fokus på frågorna. Då, efter kommunismens fall, var problemen i högsta grad närvarande i form av en sotig himmel och sjöar som inte gick att bada i. I mätningar om vilka frågor som allmänheten prioriterade fanns miljö med bland de tre viktigaste. Idag är problemen inte längre är lika synliga.

– Efter kommunismens fall var miljön en lika viktig fråga som ekonomin. Under 90-talet har mycket förbättrats och nu kan man inte längre lukta sig till eller se utsläppen, säger Veronika Hunt Safránková.

Täcker krig och miljö

Att miljö inte är en stor fråga på tjeckernas agenda bekräftas också av Jiri Nadoba, nyhetschef på en av Prags största dagstidningar DNES. Han prioriterar inte miljöområdet i sin nyhetsbevakning.

Tidningens ende miljöreporter Jar Gazdík täcker allt från säkerhet till vetenskap och historia och när det är krig någonstans i världen är det han som skickas iväg.

– Men igår hade jag faktiskt med en helsida om att stora områden i Tjeckien saknar fåglar på grund av kemikalieutsläppen under kommunisttiden. Det kändes bra för samvetet, säger Jar Gazdík.

På nationella miljöorganisationer som Greenpeace och nationella Arnika är man oroade inför framtiden.

– Det är som om folk fortfarande är vana vid kommunismen, de förväntar sig att staten ska lösa alla problem, säger Jiri Tutter, chef för Greenpeace i Tjeckien.

Han tycker dock att medlemskapet i EU varit bra för Tjeckien.

– Vårt inträde i EU har varit en drivkraft som hjälpt oss att få igenom vissa lagändringar, även om man kan säga mycket om byråkratin även inom unionen.