Trots risker allvarliga risker för översvämningar och torka finns det ibland ett motstånd mot klimatanpassning. Människor kan till exempel motsätta sig omlokalisering, införande av nya grödor eller andra förändringar i sättet att försörja sig. Det här fenomenet har nu studerats av forskare från Lund som kartlagt var och i vilka sammanhang människor motsätter sig klimatanpassningar.
En slutsats som forskarna drar är att motståndshandlingarna ofta är kopplade till bristande politisk representation eller misslyckanden från myndigheter att ta itu med de faktorer som från början gör människorna sårbara för klimateffekter. Forskarna menar också att klimatanpassning ibland ignorerar sociala och historiska sammanhang. Här kom man också fram att motstånd kunde uppstå också i klimatanpassningsprojekt som utvecklades i samråd med lokala grupper och samhällen. Ett fenomen som pekas ut här är lokala eliter som kapar samverkansprocessen och utestänger marginaliserade grupper.