7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Enligt kommissionens preliminära tidslinje kommer förslagen att diskuteras inom EU under våren 2025, med målet att medlemsländerna ska ha infört nya nationella stödprogram senast 2026. Vidare planeras ökade investeringar i europeisk batteriproduktion och laddinfrastruktur, där kommissionen hoppas se konkreta resultat redan under 2027. Samtidigt lättas de strikta utsläppsreglerna tillfälligt för biltillverkare, vilket ska ge dem andrum att ställa om till mer hållbara modeller.

EU:s gröna omställning kräver ohållbart mycket kritiska metaller

En ny studie från IVL Svenska Miljöinstitutet och Uppsala universitet visar att EU:s gröna omställning kan kräva mellan 15 och 60 procent av världens tillgångar av kritiska metaller. År 2030 förväntas EU använda över 80 procent av den globala litiumproduktionen samt 25–30 procent av kobolt- och dysprosiumproduktionen. För metaller som zink och nickel uppskattas EU:s behov till 25–35 procent av de kända reserverna.

Forskaren Mikael Malmaeus vid IVL varnar för att detta kan leda till en orättvis global resursfördelning och försvåra andra länders omställning till fossilfri energi. Som möjliga lösningar nämns teknikutveckling, ökad återvinning och snabbare etablering av nya gruvor. Eva Alfredsson vid Uppsala universitet betonar dock att en verkligt hållbar omställning kräver minskad energiförbrukning och ökad resurseffektivitet.

EU:s hav fortsatt förorenade trots skärpta regler

En ny rapport från Europeiska revisionsrätten visar att fartyg fortsätter att förorena EU:s hav, trots skärpt lagstiftning. Medlemsländernas insatser för att förebygga, spåra och bestraffa föroreningar bedöms som otillräckliga. Bland annat kan fartygsägare undvika återvinningskrav genom att byta flagg till ett tredjeland innan skrotning, och regler för rapportering av förlorade containrar är bristfälliga.

EU-länderna utnyttjar inte heller befintliga verktyg som beredskapsfartyg, drönare och satellitövervakning fullt ut. Under 2022–2023 identifierades 7 731 möjliga oljeutsläpp, men endast 7 procent bekräftades som föroreningsincidenter. Revisionsrätten kritiserar även få fartygsinspektioner och svaga sanktioner, vilket gör att ansvariga sällan åtalas.

EU skyndar på stödplan för stålindustrin

EU-kommissionen meddelar att en ny handlingsplan för unionens krisdrabbade stålsektor kommer att publiceras den 19 mars. Planen syftar till att hjälpa industrin att minska koldioxidutsläppen och stärka dess globala konkurrenskraft. Tillkännagivandet gavs under det första mötet i en strategisk dialog mellan kommissionen och stålindustrins företrädare.

En central del av planen blir att säkerställa att produktionen av rent stål är kommersiellt hållbar samt att hantera handelshinder och global överproduktion. EU överväger också att ersätta de nuvarande skyddstullarna på stålimport, som löper ut i juni 2026.

Stålindustrin i EU pressas av höga energikostnader, global överkapacitet och nya amerikanska ståltullar på 25 procent, vilket riskerar att minska EU:s export och öka inflödet av billigt stål. Samtidigt kommer kritik från miljöorganisationer att civilsamhället exkluderas från samtalen.

Planen för digitala produktpass publicerad

I mitten av april planerar EU-kommissionen att anta och publicera den första arbetsplanen för digitala produktpass, DPP. Dessa pass är elektroniska dokument som innehåller detaljerad information om en produkts hela livscykel, inklusive ursprung, komponenter, tillverkning, användning och återvinning. Syftet är att öka transparensen, underlätta reparationer, återvinning och återbruk samt bidra till en mer cirkulär ekonomi.

Enligt den nuvarande tidsplanen kommer kraven på digitala produktpass att införas stegvis för olika produktgrupper:

• Batterier: Krav på DPP från februari 2027.
• Textilier: Förväntas omfattas av krav på DPP under 2027.
• Järn- och stålprodukter: Planerade krav på DPP under 2027.

Flera andra produktkategorier, såsom elektronik, möbler, däck, rengöringsmedel, färger, smörjmedel och kemikalier, kommer också att omfattas av dessa krav i framtiden.

Organisationer kräver Omnibus-stopp

Ett fyrtiotal civilsamhällesorganisationer, fackförbund och akademiker i Sverige uppmanar regeringen och riksdagen att säga nej till EU-kommissionens omnibusförslag. Förslaget, som presenterades den 26 februari, innebär enligt kravställarna en betydande försvagning av EU:s hållbarhetslagstiftning.

Bland de mest kritiserade förändringarna finns förslaget att avskaffa företags rättsliga ansvar på EU-nivå, att skjuta upp införandet av lagstiftningen till 2027 och begränsa kraven på due diligence-processer. Dessutom föreslås att företagens granskning av leverantörskedjor endast ska omfatta direkta underleverantörer, medan mindre aktörer undantas helt. Även skyldigheten att vidta åtgärder vid överträdelser minskas, och kravet på klimatomställningsplaner tas bort.

Organisationerna bakom uppmaningen anser att dessa förändringar hotar skyddet av mänskliga rättigheter och miljö inom företags globala värdekedjor.

Sverige anpassar regler för ny lag om förpackningar

Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå hur svensk lagstiftning ska anpassas till EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall, PPWR. Förordningen, som är en del av EU:s gröna giv, syftar till att minska avfallsmängderna och skapa ett mer cirkulärt system genom att ställa krav på hela förpackningens livscykel – från design till återvinning.

Bakgrunden är de ökande mängderna av förpackningsavfall inom EU. Under 2022 producerade varje EU-medborgare i genomsnitt 186 kilo förpackningsavfall, varav 36 kilo bestod av plast. En stor del av plastförpackningarna går till förbränning, vilket både bidrar till växthusgasutsläpp och marin nedskräpning.

Eftersom det är en EU-förordning gäller reglerna direkt i alla medlemsländer, men nationella lagar behöver anpassas. De första bestämmelserna träder i kraft den 12 augusti 2026, medan vissa delar införs senare.