Elbolagens marknadsföring av ursprungsmärkt el gränsar till greenwash

Elbolag som marknadsför avtal om ursprungsmärkt el är ett gränsfall för Greenwash. Elbolagen trycker på för att konsumenten kan göra en aktiv insats för miljön.

Ursprungsmärkning (grön el) är emellertid enbart ett sätt att redovisa varifrån elen kommer och syftar inte till att öka produktionen av förnybar el i Sverige, vilket är elcertifikatsystemets uppgift. Systemet med elcertifikat finns redan och är en avgift som alla hushåll och bolag får betala på sina elräkningar till stöd för elproduktion från förnybara energikällor.

Påverkar ej utsläppen av växthusgaser

Eftersom systemet med ursprungsgarantier för el inte inverkar på elproduktionen sker heller ingen påverkan av utsläppen av växthusgaser. Tanken med systemet är visserligen att det ska öka elbolagens intresse att producera förnybart. Ifall fler konsumenter väljer till exempel vindkraft ökar efterfrågan på den typen av certifikat och därmed kanske elbolagens ambition att producera mer förnybart. Men marknadskrafterna fungerar inte alltid så.

Systemet med ursprungsmärkt el syftar enbart till att säkerställa att den el som används till köparens byggnad inte räknas flera gånger vid miljöbokslut. En ursprungsgaranti ska därför annulleras av el-leverantören när den har använts. På det sätt som elbolag ibland marknadsför sin ”gröna el” kan det ifrågasättas om alla svenska elbolag verkligen vet förutsättningarna för vad som räknas som utsläppsminskningar av koldioxid. Konsumentverket har reagerat på elbolagens marknadsföring.

Större utbud än efterfrågan

Det som sker är enbart en omfördelning av statistik. Utbudet från elbolagen av ursprungsgarantier av el är mycket högre än efterfrågan, vilket resulterar i att priset på denna el är marginellt högre som för ”smutsig el”. Det är i princip gratis att gröntvätta sin elanvändning. Elen flödar fritt i det gemensamma elnätet och alla konsumenter får en mix av el från alla energikällor.

Elhandlaren är redan enligt lag alltid skyldig att redovisa elens ursprung på kundens faktura. Många privata som statliga bolag köper trots detta ursprungsmärkt el och då ofta i god tro för att på det sättet försöka förgylla sina årliga hållbarhetsredovisningar.

El-effektfrågan inger oro

Vid elbolagens marknadsföring av grön el talas det enbart om kilowattimmar, aldrig om det verkliga problemet, framtida brist på eleffekt, där det hittills saknats engagemang från byggsektorn. Orsakerna är inte minst att elfrågorna hittills präglats av politisk instabilitet, kortsiktighet, oenighet och att många politiska beslut ofta tas på emotionella grunder.

Starkt väderberoende solcells- och vindkraftsanläggningar visar stora variationer, inte bara mellan dag och natt och årstid, utan även mellan flera dagar beroende på molnighet och stiltje. Sammantaget är detta ett problem ur eleffektsynpunkt. Alla försök till eleffektivisering har hittills ätits upp av befolkningsökningen. Sedan 2017 är vi uppe i över 10 miljoner invånare. Om tio år beräknas folkmängden ha ökat till 11 miljoner.

Befolkningsökningen och industrins behov, men även att andelen elbilar växer, innebär att eleffektbehovet kommer att öka.

Förnybara energikällor är väderberoende

Elsystemet måste ständigt vara i balans, det vill säga elproduktion och elbehov måste matchas i varje sekund. Både sol- och vindkraft, men även vattenkraft, är väderberoende till naturen och därmed ej stabila som energikällor ur effektsynpunkt.

I Sverige är det vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och i viss mån importerad el som används för att balansera elnätet. Vattenkraften begränsas av turbinernas kapacitet och inte hur välfyllda magasinen är. Ska de förnybara energikällorna få någon verklig betydelse krävs det metoder för el-mellanlagring. Genom att kunna lagra den överskottsel som produceras sommartid för att senare användas då behovet är större än utbudet, kan energisystemet hållas i balans.

Forskning kring vätgas

Forskning pågår att med vätgas som en framtida energikälla ska kunna fungera som effektutjämnare. Detta skulle göra förnybar el mer flexibla och bidra till att öka takten för utbyggnaden av förnybar el när kärnkraften av ekonomiska- och åldersskäl planeras att fasas ut.

Energisakkunniga känner i dag en stark oro hur framtida eleffektbehov kommer att lösas. Risken är annars stor att vi kan ställas inför allvarliga strukturella försörjningsproblem.

– Johnny Kellner
f. d. energi- och klimatstrateg på Veidekke Sverige