De fem kommunerna hade ett mångårigt miljösamarbete. Men när Sverigedemokraterna och Moderaterna tog över styret i en av kommunerna dröjde det inte länge innan beskedet kom att kommunen vill dra sig ur. Nu står det klart att samarbetet avslutas vid årsskiftet.
Kommunen lämnar miljösamarbetet efter SD-inträde
Miljöpolitik Kritiken mot regeringens SD-stödda miljöpolitik har varit kraftig under hösten. Men exempel på nedprioriterat miljöarbete syns också i Sveriges kommuner. Miljö & Utveckling kan här berätta historien om hur ett mångårigt miljösamarbete mellan fem kommuner nu går i graven efter att Sverigedemokraternas inflytande ökat.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
2009 bildades Söderåsens miljöförbund gemensamt av kommunerna Klippan, Perstorp, Svalöv, Örkelljunga och Bjuv. Orsaken var att de relativt små kommunerna upplevde det svårt att själva klara av sitt tillsynsansvar, som med tiden hade utökats.
Genom att gå ihop blev arbetet enklare och mer kostnadseffektivt. Förbundet har sedan dess fungerat som en gemensam miljöförvaltning mellan kommunerna. Utöver tillsyn har man också arbetat gemensamt med strategiskt miljöarbete samt ansvarat för energi – och klimatrådgivning.
Men 2020, i samband med att Sverigedemokraterna och Moderaterna tog över styret, kom beskedet att Bjuv ville dra sig ur samarbetet. Enligt Hans Bertil Sinclair (M), kommunstyrelsens ordförande i Klippans kommun, var det framför allt i samband med SD:s intåg som tongångarna ändrades.

– Bjuv har i många, många år styrts av Socialdemokraterna. När SD kom in fick man lite känslan av att ”nu är det vi som bestämmer”. Men SD hade ingen aning om vad det hela handlade om, och Moderaterna var också relativt nya i sammanhanget. Det blev ett väldigt oerfaret styre, säger han.
Personal valde att lämna
I juni 2020 fattades det formella beslutet i Bjuvs kommunstyrelse om att begära utträde ur miljöförbundet för att i stället bedriva myndighetsuppdraget i egen regi. Därefter följde en lång process för att verkställa beslutet.
För Bjuv innebar utträdet merkostnader på 900 000 kronor. För förbundet innebar det ett intäktsförluster och ”direkta” kostnadsminskningar på 1,8 miljoner kronor gällande budget helår 2022. År 2021, till följd av den osäkra situationen, valde tio personer, varav två chefer, att lämna förbundet.
– Hela processen har inneburit att vi förlorat personal, och tappat tempo i arbetet. Pandemin har också varit en bidragande faktor, men sannolikt har den här konflikten gjort att miljöarbetet bromsats upp, säger Hans Bertil Sinclair (M).
Mikael Henrysson (SD) är kommunstyrelsens ordförande i Bjuv och den person som initierat och drivit processen med att kliva ur miljösamarbetet. Han säger att det ligger flera orsaker bakom utträdet.
”Näringslivet får bara en massa vite”
– Det är en lång historia. Men kortfattat handlar det om kostnader, att förbundet höjt medlemsavgiften kraftigt. Sedan har näringslivet också varit missnöjda med miljöförbundet. De tyckte inte att de blev rätt behandlade i vissa frågor. Vi har bland annat ett företag som importerar mat från Asien, som inte får någon hjälp utan bara massa vite. Det löser inte något problem, säger han.

Mikael Henrysson (SD) berättar vidare att man nu arbetar intensivt för att inrätta en egen bygg – och miljönämnd i Bjuv och säger att man redan anställt en chef som ska leda uppdraget. Vid årsskiftet ska utträdet vara helt verkställt.
Även om det fortfarande finns en hel del att lösa, till följd av ekonomiska konsekvenser och personaltapp, ser nu Hans Bertil Sinclair (M) ljust på framtiden för miljöförbundet i samband med Bjuvs utträde. Däremot är han bekymrad över framtiden för Bjuvs miljöarbete.
– Vi var fem kommuner som en gång insåg att vi inte klarar det arbetet själva, det blev för dyrt och svårt. Och de senaste åren har det tillkommit väldigt mycket inom miljölagstiftningen som kräver specialkompetens. Jag tror tyvärr att det här kommer att gå illa för Bjuv.
Mikael Henrysson (SD) har däremot en annan bild av läget.
Orsaken till att man startade samarbetet handlade om att kommunerna hade det svårt att sköta arbetet själva. Kommer ni klara det på egen hand?
– Ja, de har sagt det och säger att det är svårt att få personal. Men nu har vi lagt ut två tjänster och fått 40 sökande, så det ser jag inte som ett problem. Jag tror att vi klarar det lika bra själva, säger han.