Deras kvicksilverjakt fick europeisk uppmärksamhet

KVICKSILVER Det började som ett internt projekt för att få ordning på de problem som kvicksilvret orsakade, men slutade som ett EU-projekt som uppmärksammats långt bortom Sveriges gränser. På köpet har Praktikertjänst fått bort drygt 20 kg kvicksilver ur avloppsrören.

Deras kvicksilverjakt fick europeisk uppmärksamhet
Helena Franzon och Anna Svensson, Praktikertjänst. Foto: Ingar Lindholm

Det har gått tio år sedan Sverige införde ett generellt förbud mot kvicksilver – med några undantag – men fortfarande finns mycket av det farliga ämnet på olika ställen i samhället. Inte minst i munnen på många svenskar, som bär på gamla amalgamplomber. På olika vägar läcker kvicksilvret ut i naturen, något som myndigheterna försöker åtgärda. Tandläkare måste till exempel sanera avloppsrören från kvicksilver, och ha amalgamavskiljare på sina mottagningar, där amalgamet separeras från avloppsvattnet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Kvicksilver är en av våra största miljörisker inom Praktikertjänst, trots att amalgam varit förbjudet sedan 2009. Det handlar om gamla synder, säger Anna Svensson, miljöstrateg.

Olika beslut på olika platser

Fakta

Sju framgångsfaktorer

  • Tvärvetenskapligt projekt
  • Redovisa verklig förändring för att motivera
  • Agilt arbetssätt
  • Lätt att göra rätt
  • Stöd av ledningen
  • Högt i tak
  • Tydligt ramverk.

Praktikertjänst är ett så kallat producentkooperativ, det vill säga de tandläkare och läkare som ingår i kooperativet är både delägare och anställda. Verksamheten är spridd över hela landet, och det var en av de faktorer som gjorde att kvicksilverprojektet drogs igång.

Helena Franzon var relativt nyanställd 2015, när hon upptäckte hur mycket tid som lades på att hantera kvicksilverfrågan.

– Miljöinspektionen sker på kommunal nivå och olika kommuner hade olika krav på sanering. Eftersom Praktikertjänst finns över hela landet blev det tydligt i kontakten med tandläkarna. Vi behövde rutiner för hur och när sanering skulle utföras, säger hon.

Fick rådet att söka EU-pengar

Hon drog igång projektet, och ganska snart fick de rådet från Naturvårdsverket att söka EU-pengar. Praktikertjänst valde att anlita en konsult som fick skriva ansökan, och fick igenom den på första försöket.

– Det tog rätt lång tid innan svaret kom, det damp ner någon gång mitt i sommaren. Jag tror att alla blev lika förvånade över att vi skulle få bidrag, säger Anna Svensson.

Intressanta erfarenheter

Beslutet hade sin förklaring. Även EU vill få bort kvicksilvret, och förra året kom ett krav på medlemsländerna att ta fram nationella planer för att avveckla ämnet just när det gäller tandvård. Därför var erfarenheterna från det svenska projektet intressanta för unionen. Men det visste inte Anna Svensson och Helena Franzon när de drog igång arbetet några år tidigare.

För att få forskarkompetens samarbetade Praktikertjänst med IVL, och med den praktiska delen bidrog Sweden Recycling.

Kartlade 600 platser

Man började med en kartläggning, som bland annat omfattade att mäta halterna av kvicksilver i avloppsvattnet efter amalgamavskiljaren på totalt 600 platser. Halterna visade sig variera kraftigt, men var också lägre än väntat.

Med ledning av resultaten valdes ett antal praktiker ut, som fick erbjudande om att delta i projektet och sanera kvicksilver ur rören. Projektpartnern Sweden Recycling kunde i projektet utveckla den tekniska utrustning som krävs för att göra de, ibland komplicerade, saneringarna. Snart visade det sig att det var mycket olika mängder kvicksilver som hittades. Ibland var det något gram. Ibland var det flera kilogram.

Intresset växte

Efterhand som kvicksilvret samlades in berättade Praktikertjänst om framgångarna på sitt intranät. Och i takt med att informationen spreds anmälde sig fler och fler som ville vara med i projektet. Till slut var det kö, alla fick inte plats.

– Transparensen var viktig för projektets framgång; att vi var öppna med bland annat hur mycket vi hade samlat in, berättar Helena Franzon.

Agilt arbetssätt bra för projektet

En av de framgångsfaktorer som Helena Franzon och Anna Svensson listar är ett agilt arbetssätt. När de fick kontakt med tandsköterskestudenter visade det sig att den gruppen var mycket intresserad av att lära sig mer om frågan. Då riktades informationsinsatserna dit, och studenterna blev en ny målgrupp i projektet.

– Så pass små förändringar går bra att göra även om det är ett EU-projekt, säger Helena Franzon.

– En annan viktig faktor är att se till att fånga in dem som har ett miljöengagemang, de som är intresserade av frågan. Det gäller på alla nivåer, fortsätter hon.

EU:s krav något positivt

Fakta

Tidigare projekt

År 1998 till 2004 genomfördes en satsning på att rensa avlopp från kvicksilver i Stockholmsområdet av andra aktörer. Då samlades 277 kg kvicksilver in till en kostnad av 87 000 kronor per kg.

Hon framhåller också EU:s krav på projektet som ett stort plus. För med EU-pengar kommer en hel struktur för hur projektet ska skötas, med revisioner och krav på att sprida kunskapen. Kraven kan vara ner på detaljnivå, som att ställa ut på ett visst antal internationella mässor.

– Det var bra, för det gjorde att vi blev tvungna att hålla riktningen. Det gjorde också att ledningen kände stolthet över projektet, säger Helena Franzon.

Sämre hantering i andra länder

Motorn i arbetet var ändå känslan av att verkligen göra miljönytta. Att mer arbete behövs är uppenbart, för även om Sverige kommit långt har Helena Franzon och Anna Svensson hört talas om sorgliga exempel från andra länder.

– Det fanns tandläkare i andra EU-länder som tyckte att amalgamavskiljare var för dyrt. Vi träffade också dem som berättade att det saknades hämtning av det kvicksilverhaltiga avfallet, säger Helena Franzon.

Ärende i MMD

Att Praktikertjänst fått mer kunskap gör att företaget nu vågar gå vidare och reda ut hur stort ansvar den enskilda tandläkarmottagningen egentligen har för kvicksilver i avloppsrör. För närvarande behandlar Mark- och Miljödomstolen (MMD) i Växjö undersökningsfrågan. Helena Franzon och Anna Svensson har lärt sig mycket genom projektet.

– Det har varit heta diskussioner mellan olika grupper. Ibland har jag känt – hjälp, vad har vi dragit igång? säger Helena Franzon.

– Nu har det ändå landat. Överklagandet till MMD är också en slags friktion som vi hoppas ska leda framåt, säger Anna Svensson.

Fakta

Projektet

Projektet Hg-rid-Life resulterade bland annat i en webbplats med information på fem språk om kvicksilver på tandläkarmottagningar. Det finns också en rapport avsedd för lekmän, där problematiken gås igenom.

En databas med information om olika mätresultat från projektet finns, men några slutsatser har ännu inte kunnat dras.

Saneringsmetoderna har utvecklats och förbättrats.

Över 20 kg kvicksilver kunde samlas in och tas omhand som farligt avfall.

 

Läs mer:

 

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.