Snart har det återigen blivit dags för årets kanske mest omoderna dag, nämligen Black Friday. Den svarta fredagen har som mycket annat importerats från USA och fullkomligt exploderat på den svenska handelsmarkanden.
Men det handlar inte längre om enbart en dag. Numera har Black Friday utvecklats till Black Week. En fredag om året har blivit omgjord till hel vecka där nästan alla varumärken på marknaden basunerar ut sina erbjudanden. Redan veckan innan dimper mejl ner i inkorgarna från många företag med fina rabattkoder som ”uppladdning”.
Black Week – ett trick för att tjäna mer pengar
Generöst kan man tycka, men är egentligen bara ännu ett trick för att tjäna mer pengar. När Black Week är slut fortsätter dessutom masskonsumtionshysterin med Cyber Week. Vad som från början var en dag har alltså blivit tre veckor. Var ska detta egentligen sluta?
Fakta
Debatt
Förra året shoppade svenskarna för 13,5 miljarder kronor under Black Week. Hållbarhetprofessorn Oksana Mont kritiserar i DN företagen som uppmuntrar till konsumtion av nya varor. I artikeln står också siffror från Naturvårdsverket att 63 procent av Sveriges utsläpp kommer från importerad konsumtion. Dessa siffror är både skrämmande och bakåtsträvande.
Klädkyrkogårdar i Chile
Samtidigt stoltserar många företag med sitt hållbarhetsarbete, inte minst inom modeindustrin, fastän de är allt annat än hållbara. I Norra Chile hamnar konsekvenserna av denna Fast Fashion-industri. Där ligger enorma klädkyrkogårdar av nya kläder som vi i väst ratat, 59 000 ton för att vara exakt. Detta rapporterade SVT om tidigare i november.
Problemet är att många inte förstår vilket klimatavtryck deras leverne faktiskt innebär. De beställer ofta och mycket på samma gång, trots att de vet att de inte behöver allt, eftersom det är så enkelt och billigt att skicka tillbaka varor idag. Många gånger helt utan returkostnader.
Vi bör sträva efter en cirkulär ekonomi
I stället för att tillverka, köpa nya produkter och sedan slänga dem bör vi sträva efter en cirkulär ekonomi där vi behåller varornas värde. Går saker sönder så lagar vi dem, är de slutkörda gör vi om dem till något annat eller så återvinner vi dem. Vi måste skapa ett kretslopp och se över leden av produktion och konsumtion så att vi använder så lite som möjligt av jordens resurser. För att lyckas med det måste vi ha en smartare produktion, produktdesign och kanske det viktigaste av allt – mer hållbara konsumtionsmönster.
Först och främst borde det alltid vara en returkostnad.
Först och främst borde det alltid vara en returkostnad. Det är orimligt att det går att beställa hur mycket som helst och returnera kostnadsfritt. Ser vi hur det bidrar till klädkyrkogårdarna och de enorma koldioxidutsläppen framstår det som galet.
Företag måste ta ett större ansvar
För det andra måste företag ta ett större ansvar än de gör idag och föregå med gott exempel. Det innebär att sluta kapitalisera och bedriva överkonsumtionskampanjer som endast leder till miljöförstöring och ekonomiska problem för många.
Om vi ska uppnå klimatmålen innan 2050 måste alla också ta ett gemensamt ansvar. Vi måste gå från en linjär till en cirkulär ekonomi, både som individer och företag. Vi har i Sverige på många sätt kommit långt i vårt miljötänk i jämförelse med andra länder. Det är därför inte heller en omöjlighet för Sverige att ta täten i att bli ännu mer moderna och helt bojkotta Black Week.
– Jani Andersson, antikexper, grundare till Auktionspodden, vd Metropol Auktioner