Danska klimatrådet: 10 lärdomar för Sverige

Danska klimatrådet: 10 lärdomar för Sverige

Klimatpolitik I sin tredje årliga rapport är Danska klimatrådet mycket kritiska till regeringens klimatpolitik. Råden som lämnas i rapporten har hög relevans även i Sverige. Det konstaterar hållbarhetsexperten Mattias Goldmann som analyserar de danska slutsatserna för Miljö & Utveckling.

2 mars 2023

”Risken är för hög att regeringens skissade väg inte leder till att målen nås”. Den kritiska bedömningen gör danska klimatrådet i sin nyligen publicerade tredje årliga rapport, med direkt relevans för Sverige. Mycket är värdefull läsning för regeringens klimatfärdplan och kommer att kännas igen i svenska Klimatpolitiska Rådets årsrapport som kommer i slutet av månaden.

Danska klimatrådet är ett oberoende expertorgan som ger regeringen råd och rekommendationer om hur omställningen till ett klimatneutralt samhälle kan ske. I sin årliga lägesrapport bedömer de om den samlade politiken leder till att de danska klimatlagens mål nås; jämfört med år 1990 ska utsläppen minska med 50-54 % till år 2025 och 70 % till år 2030 för att år 2050 uppnå klimatneutralitet – vilket regeringen vill skärpa till klimatneutral år 2045 och 110% utsläppsminskning till år 2050. Därtill bedömer klimatrådet att Danmark måste minska sina utsläpp med ytterligare sex miljoner ton till år 2030 för att vara i linje med EU:s krav på utsläppsminskningar i alla sektorer.

De ur svenskt perspektiv tio mest relevanta rekommendationerna är:

Minska beroendet av CCS. Danmarks mål är beroende av en framgångsrik och omfattande infångning och lagring av koldioxid (CCS), som redan år 2030 ska omfatta 3.2 miljoner ton; en sjundedel av hela utsläppsminskningen. För att minska sårbarheten bör andra åtgärder få större fokus.
Jordbruket måste ikapp. Klimatpåverkan från jordbruket ska minska med 55-65% till 2030, men har ännu inte minskat. Det äventyrar 2030-målet och bryter mot EU:s krav på minskningar i alla sektorer. En ny skatt på metanutsläpp presenteras efter sommaren men behöver kombineras med att jordbruket byter affärsmodell.
Koldioxidskatten behöver höjas, från dagens 750 danska kronor per ton, men framför allt den utsläppstunga industrins rabatterade 125 kronor per ton – Sverige har andra belopp men samma stora rabatt för industrin.
Dieseln måste bli dyrare, för att transportsektorns utsläpp ska minska. Billig diesel leder annars till omfattande gränshandel, där utländska inköp av drivmedel hotar de nationella klimatmålen.
Vägavgift för tung trafik ska införas, på en högre nivå än vad regeringen föreslår för att internalisera klimatkostnaderna.
Mer grön kraft: En tydlig plan för kraftig utbyggnad av solel och land- och havsbaserad vind behövs för att säkerställa tillräckligt med grön el för eget bruk och fortsatt export. Elnätets utbyggnad behöver påskyndas.
Vätgas. Rådet rekommenderar en ökad satsning på grön vätgas, power-to-x-drivmedel och avancerade biodrivmedel, för att klara EU:s krav på transportsektorn.
Konsumtionens klimatpåverkan behöver minska, särskilt på livsmedelssidan. Ett riktmärke bör införas, kombinerat med avgifter på särskilt klimatskadlig konsumtion och mål för offentliga inköp.
Återvätning av utdikade marker behöver ta fart; målen är högt ställda men alltför lite sker i verkligheten. En expertgrupps förslag på hur tempot kan öka bör vara styrande.
Biomassa med omsorg: En samlad strategi för användning av biomassa bör tas fram, med beredskap för att återbeskoga större arealer om CCS och DAC inte levererar planerade utsläppsminskningar.