Dagens M&U 2 december 2024

Världens länder lyckades inte enas om ett globalt plastavtal under FN-förhandlingarna i Busan, Sydkorea. Efter förra veckans diskussioner beslutade man att avbryta mötet och återuppta det vid ett senare tillfälle. Ordföranden Luis Vayas Valdivieso konstaterade att vissa framsteg gjorts, men att stora knäckfrågor kvarstår, särskilt kring plastproduktion.

Över 100 länder förespråkade en minskning av plastproduktionen, men förslag om bindande åtgärder stoppades av oljeproducerande länder som Saudiarabien, Ryssland och Iran, som vill begränsa avtalet till återvinning och konsumtion. Högnivåkoalitionen, med stöd från länder som Rwanda och Mexiko, försökte få igenom mål för att fasa ut skadliga plaster, vilket möttes av applåder från många delegater men motstånd från en mindre grupp länder.

EU:s representanter på förhandlingarna uttryckte besvikelse över det uteblivna resultatet men framhöll att stödet för ambitiösa åtgärder växer. Samtidigt varnade miljöorganisationer för att plast- och fossilindustrins inflytande riskerar att urvattna kommande förhandlingar ännu mer.

Plastproduktionen förväntas tredubblas till 2050, vilket hotar både klimatmål och miljön. Förhoppningar finns om att Kina ska kunna spela en nyckelroll i att bryta dödläget inför nästa möte, vars datum ännu inte är fastställt.

ETS kommer inte räcka för att nå Sveriges klimatmål

Enligt en analys från Konjunkturinstitutet är det osannolikt att Sverige når sina nationella klimat- och energimål med nuvarande politik och EU:s befintliga utsläppshandelssystem. De samhällsekonomiska konsekvenserna av att införa ytterligare styrmedel varierar beroende på hur dessa utformas och vilka mål som eftersträvas.

När EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 införs 2027 kommer stora delar av Sveriges växthusgasutsläpp att omfattas av EU:s handelssystem ETS 1 och ETS 2. Dock bedöms dessa åtgärder inte räcka för att Sverige ska uppfylla sina mål till 2030 och 2040, särskilt vad gäller klimatmålen, energieffektivitet och EU:s energisparkrav.

För att nå klimatmålet till 2030 bedömer Konjunkturinstitutet att merkostnaden är liten, eftersom målet kan uppnås genom ökad biobränsleinblandning och elektrifiering av fordon. Däremot blir kostnaderna betydligt högre om även målet för minskad energiintensitet ska nås, då detta driver upp priserna på både fossil energi, el och biodrivmedel.

På längre sikt, fram till 2040, krävs en kraftig höjning av priset på fossila koldioxidutsläpp för att minska utsläppen från fordon och arbetsmaskiner. Samhällsekonomiska kostnader kan dock reduceras om jordbrukets utsläpp av metan och lustgas prissätts, även om detta kan leda till minskad svensk jordbruksproduktion.

Läs ”Specialstudier December 2024”

Unicef Sverige ändrar felaktiga siffror om barns död till följd av klimatförändringar

Svenska Unicef har i flera år angett på sin hemsida att 1,7 miljoner barn dör varje år på grund av klimatförändringar. P1-programmet Kaliber har nu granskat påståendet och funnit att det inte stämmer. Studien som Unicef hänvisar till visar istället att dödsfallen orsakas av miljöproblem som luftföroreningar, sjukdomar och brist på rent vatten – utan direkt koppling till klimatförändringar.

Efter att Kaliber konfronterat Lotta Sylwander, talesperson för Unicef Sverige, har organisationen nu ändrat uppgifterna på sin hemsida. Sylwander medger att de måste vara noggranna med fakta för att inte undergräva förtroendet. ”Man måste vara väldigt försiktig i sådana här sammanhang. Vi måste titta på det och komma tillbaka med starkare argument,” säger hon.

Michael Tjernström, professor i meteorologi, påpekar att felaktiga eller överdrivna påståenden i klimatdebatten riskerar att minska trovärdigheten för forskningen och försvåra arbetet med klimatkrisen. Han understryker vikten av ett konkret och realistiskt förhållningssätt: ”Situationen är verkligen allvarlig, men det finns ingen anledning till panik. Vi kan göra något åt detta.”Granskningen visar att noggrannhet i fakta är avgörande för att behålla trovärdighet och driva klimatåtgärder framåt.

Lyssna på hela Kalibers reportage här

EU-kommissionen svarar på frågor om CSRD

Den svenska hösten 2024 präglades av extremvärme, torrt väder och stormiga vindar. Det visar ny statistik av SMHI. Under perioden den 4–9 september noterades mer än 30 nya värmerekord runt om i landet, men främst i södra Sverige. Varmast var det den 4 september i Lund och Helsingborg där temperaturen uppgick till 31,1 grader.

Även i norra Norrland var temperaturerna ovanligt höga, visar statistiken från SMHI. Den 8 november drog extremt mild luft in över främst norra Norrland med flera novemberrekord i bland annat i Kiruna, Gällivare och Karesuando. Den 25 november uppmättes även rekordhöga temperaturer i Götaland och Svealand.

Läs EU-kommissionens FAQ

Norge stoppar planer på djuphavsborrning i Arktis

Norge har pausat sina planer på djuphavsgruvdrift i Arktis efter påtryckningar från Sosialistisk Venstreparti (SV), som villkorade sitt stöd för regeringens budget med att stoppa projektet. ”Vi stoppar planerna på gruvdrift på havsbotten,” sade SV-ledaren Kirsti Bergstø.

Regeringen hade planerat att inleda licensieringsrundor 2025, men trots att processen pausas fortsätter arbetet med regleringar och miljöanalyser. Statsminister Jonas Gahr Støre kallade beslutet en ”uppskjutning”.

Planerna har mött motstånd från miljöorganisationer och en koalition av 32 länder, däribland Tyskland och Brasilien. ”Detta är en seger i kampen mot djuphavsgruvdrift,” sade Frode Pleym, chef för Greenpeace Norge.

Djuphavsgruvdrift stöds dock av konservativa partier inför valet 2025. Norska havsbotten tros innehålla betydande mängder värdefulla metaller som kan vara viktiga i den gröna omställningen så som koppar, mangan, nickel och kobolt.

UNCCD drar igång

Idag drar UNCCD, Förenta nationernas konvention för bekämpning av ökenspridning, igång. Förhandlingarna är precis som sammanträdet i Cali i Colombia, de 16 i ordningen och kallas därför också Cop16. 196 länder plus EU kommer i Riyadh i Saudi Arabia förhandla om åtgärder mot den pågående ökenspridningen och skapa motståndskraft mot perioder av torka i framtiden.

COP16 förväntas bli en banbrytande händelse som markerar ett förnyat globalt åtagande att påskynda investeringar och åtgärder för att återställa mark och öka motståndskraften mot torka till förmån för människor och planeten.

Inför förhandlingarna står flera viktiga frågor på spel, inklusive ett förnyat globalt åtagande för markåterställning och ökad torkresiliens. Konferensen introducerar en dubbel strategi med förhandlingar och åtgärder, samt högprofilerade ministerdialoger om torkresiliens och finansiering. Tematiska dagar kommer att belysa hållbart jordbruk, inkluderande markstyrning, vetenskap och innovation. COP16 är avgörande för att stärka globala insatser mot ökenspridning och markförstöring.