Så vill Ericsson digitalisera världens avfallsflöden: ”Kan förändra hela branschen”

Från idé till innovation

Insikten blev startskottet för den digitala plattformen Ericsson Connected Recycling, ECR. Den kan användas av alla organisationer och företag som på något sätt hanterar avfall, och tar ett helt nytt och unikt grepp om avfallshanteringen med fokus på cirkularitet. Genom plattformen identifieras materialet redan vid källan – när det uppstår.

– Vår plattform är den första och enda i sitt slag. Vi ser avfall som produkter med potential till återanvändning eller återvinning till sekundära råmaterial. Problemet idag är att material inte sorteras korrekt vid källan, och dessutom inte är ihopkopplade eller optimerade för nästa steg vilket skapar onödig logistik och hantering som äter upp potentiella intäkter från råmaterialet, säger Sophia Fahlen som idag är chef överEricsson Connected Recycling.

Om produkterna hanteras korrekt vid källan, förklarar hon, kan nya ekosystem byggas upp med bättre mottagare av produkterna och materialen och färre mellanhänder, beroende på produkt och materialtyp.

– Därför behövs en digital marknadsplats där rätt köpare och säljare kan matchas och mötas. Genom att jobba med vår process möjliggör köpare och säljare av end of life produkter eller råmaterial att hanteringen är optimal för den nya cirkulära värdekedjan. Med rätt hantering, volym och logistik kan avfall bli lönsamma återanvändningsflöden eller cirkulära materialflöden.

Svårt att spåra dagens avfallsflöden

Plattformen innebär alltså att företag kan få bättre koll på sina avfallsflöden. Idag bygger statistik om avfall ofta på uppskattningar från sorteringsanläggningar. Dessa uppskattningar varierar dock kraftigt i både kvalitet och metod mellan anläggningar och länder och är därmed inte jämförbara, förklarar Sophia Fahlen.

– Vissa försöker föra noggrann statistik, medan andra inte för statistik alls. Det innebär att företag och organisationer får data från många olika källor som inte är jämförbar eller tillförlitlig och som i praktiken därför är svår att använda, säger hon. 

Så fungerar plattformen

I praktiken kan processen se väldigt olika ut beroende på verksamhet. På ett café kan personalen exempelvis sortera plastflaskor, kaffemuggar och aluminiumburkar direkt i olika behållare, väga varje säck och skanna en QR-kod i en mobilapp. Informationen om vikt, plats och materialtyp skickas omedelbart till plattformens webbportal, där flödena kan följas. På andra platser kan lösningen vara högteknologisk – till exempel med AI-kameror som automatiskt identifierar och sorterar olika material i realtid.

När materialet hämtas, kvitteras det digitalt och spåras hela vägen till en godkänd återvinnare som förvandlar det till råvara igen. Via en inbyggd marknadsplats kopplas aktörer ihop och organisationer kan också använda plattformen internt för att återanvända utrustning och komponenter innan nytt köps in.

Genom processen kan verksamheten se hur mycket avfall som genererats, återanvänts, hur mycket som blivit till nya material och vilka ekonomiska effekter det fått.

Överproduktion är ett stort problem idag. Kan plattformen hjälpa till mot det?

– Absolut. Många gånger vet man inte vad man behöver, och så producerar man, producerar och producerar. Genom att titta på ditt skräpflöde kommer du att lära dig väldigt mycket, inte minst om produktionen, Sophia Fahlen och tillägger att plattformens data dessutom kan ge inköp och designavdelningar värdefull feedback om vilka material som är mest återvinningsbara och värda att standardisera.

Ekonomi och miljö hand i hand

En av de tydligaste effekterna av plattformen är möjligheten att minska kostnaderna för avfallshantering. Sophia Fahlen erfar att många företag blir förvånade när de inser hur mycket de faktiskt betalar för att bli av med sitt avfall. Genom att sortera rätt och optimera logistiken säger hon att mängden som går till deponi ofta halveras, vilket innebär färre transporter till deponi eller förbränning och därmed lägre avgifter.

– Stora kedjor kan lägga stora summor på hämtning och deponi. Genom att införa bättre sortering och logistik kan vi inte bara minska kostnaderna utan också skapa en ny intäktsström. I flera projekt har kunder sett betydande avkastning på sin investering i plattformen, säger Sophia Fahlen och understryker att det är ett bevis på att hållbarhet och lönsamhet inte behöver stå i motsatsförhållande.

Utmaningar på vägen

Trots de tydliga fördelarna finns det hinder som måste övervinnas. Enligt Sophia Fahlen handlar en stor del om att förändra beteenden och skapa förståelse för att avfall faktiskt kan vara en resurs.

– En av de största utmaningarna är att ändra beteenden. Många är vana vid att bara “bli av med” avfall och har inte tänkt på att det kan vara en resurs, säger hon.

För vissa mindre företag kan det dessutom finnas en kostnadströskel i början och därför är det viktigt att tidigt kunna visa på tydlig avkastning och snabba vinster, förklarar Sophia Fahlen.

En tredje utmaning är att återvinningssystemen ser olika ut mellan länder.
– Alla funkar inte som Sverige. För att en kedja ska vara effektiv krävs både logistik och ansvarstagande aktörer. Vi måste operera i svåra regioner, och det kan kosta.

Till sist pekar hon på riskerna när kontrollen brister.
– Skräpflödet kan leda till PR-katastrofer och problem med mänskliga rättigheter. Det är mycket man inte ser i avfallsflödena särskilt om man har ett globalt perspektiv. Jag har sett skräprum där personer sitter bredvid en stor sopcontainer i 45 graders hetta. Därför är det viktigt att företag inte bara tittar på vad som händer med materialet, utan också hur personalen som hanterar det behandlas.

Expansion och intern användning

Ericsson Connected Recycling är redan etablerad i Mellanöstern, där den används inom bland annat hotell- och servicebranschen i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Kuwait. I Skandinavien pågår pilotprojekt inom telekom och industri, med målet att snabbt expandera till fler länder och sektorer. Närvaron växer stegvis och nya marknader adderas i takt med att plattformen anpassas till lokala behov och regelverk.

Parallellt används plattformen internt inom Ericsson för att maximera återanvändning av resurser innan något blir avfall. Ericsson har en intern satsning för att maximera återanvändningen av utrustning innan något blir avfall. Det kan handla om reservdelar, komponenter, labbinstrument och radioutrustning. Resultatet är enligt Sophia Fahlen färre nyinköp, minskat avfall och bättre överblick över företagets resurser.

– Det här arbetet har visat att potentialen är enorm. När vi kan matcha behov med resurser som redan finns minskar vi både kostnader och miljöpåverkan, samtidigt som vi undviker onödig produktion, säger Sophia Fahlen.

Med kombinationen av affärsnytta, hållbarhet och teknisk innovation hoppas hon att fler företag ska upptäcka möjligheterna som uppstår när avfall ses som en resurs.

– Målet är att fler företag, både inom och utanför Ericsson, ska kunna minska avfall, sänka kostnader och skapa cirkulära flöden. När företag får tydlig data om sina materialflöden blir förändring oundviklig, avslutar Sophia Fahlen.