
Sveriges största städer växer. Varje dag ökar Stockholms läns befolkning med två fullsatta bussar. Bilköerna blir allt längre och den ökande trängseln på tunnelbanan skapar en allt sämre komfort för resenärerna. Inte ens djuren får transporteras under sådana dåliga förhållanden som resenärerna under rusningstrafik. Tunnelbanans kapacitet behöver därför byggas ut kraftigt, inte minst då gatuutrymmet är begränsat. Men det tar 10-15 år innan resenärerna kommer att märka av de nyligen beslutade satsningarna med nio nya tunnelbanestationer. Under tiden ökar trängseln inom kollektivtrafiken och inte minst på den överfyllda gröna linjen. Det är därför viktigt att våra beslutsfattare genomför omfattande satsningar på en ökad busstrafik. Med en ökad busstrafik kan de akuta trafik- och miljöproblemen i tätorterna lösas.
Det är mycket förvånande att ansvariga politiker inte ser de möjligheter som bussen ger. Istället handlar den politiska debatten ensidigt om en utbyggnad av spårtrafiken – spårvagn, lokalbanor eller tunnelbana. Trots att huvuddelen av kollektivtrafikresorna idag sker med buss förbises den potential bussen har för att snabbt lösa dagens akuta trafikproblem i våra storstäder.
Politikerna måste våga prioritera busstrafiken framför privatbilismen genom fler busskörfält och signalprioritering. Befintliga stombusslinjer bör uppgraderas till BRT-system – högkvalitativa busstråk. Inrätta BRT-linjer till Karolinska sjukhuset och Hagastaden för att lösa dagens resebehov. Flera busslinjer behövs. Tunnelbanelinjer behöver kompletteras med BRT-system för att minska trängseln i tunnelbanan och sårbarheten.
Fördelen med en storskalig satsning på busstrafik är att detta går att genomföra på relativt kort tid jämfört med ny spårtrafik. Det är idag behoven finns och dessa kan lösas på det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet med en satsning på ökad busstrafik.
För att lösa miljöproblemen, inte minst för att minska bullernivåerna, är en elektrifiering av busstrafiken en nyckelfaktor för en framgångsrik bussatsning. Utredningen om Fossilfri Fordonstrafik (FFF-utredningen) har diskuterat frågan om att införa premier för tunga fordon med lägre miljöbelastning på ett teknikneutralt sätt. BR föreslår införandet av en ”supermiljöbusspremie”. Regering och riksdag har infört en sådan premie för bilar och det är hög tid att en liknande subventionering genomförs för kollektivtrafiken. En sådan miljöbusspremie skulle påskynda introduktionen av moderna och tysta bussar i våra tätorter. Detta skulle även gynna den teknologiska utvecklingen inom fordonsindustrin. Kostnaderna för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och trafikföretagen minskas och fler bussar kan införskaffas.
Idag betalar inte tåg- och spårtrafiken någon energiskatt på elektriciteten. Och naturligtvis ska det inte heller för elbussar betalas någon elskatt. Det gäller såväl helt elektriska bussar som plug-in hybrid bussar. Det är väsentligt att det råder konkurrensneutralitet mellan olika transportmedel inom kollektivtrafiken. Tillsammans med en miljöbusspremie kan en elskattesänkning skapa ett stort incitament för en energieffektivisering av fordonsflottan.