Klimatlag ger gröna jobb

Storbritanniens klimatlag har gett näringslivet de långsiktighet de behöver. Lagen ger också landet konkurrensfördelar i en växande grön ekonomi, skriver Mette Kahlin, politisk attaché på Brittiska ambassaden i Stockholm.

Klimatlag ger gröna jobb

Sverige är en inspiration i klimatdebatten eftersom landet lyckats att minska sina utsläpp samtidigt som ekonomin gått framåt. Men nu kan även Storbritannien användas som inspiration eftersom de införde en klimatlag 2008. Detta firades nyligen i London med en konferens då lagen fyllde fem år. Med på den konferensen var även representanter från Mexico, Sydkorea och Danmark, som följt Storbritanniens exempel och också infört klimatlagar.

Storbritannien har antagit lagen inte bara för att planetens bästa, utan även för att ta till vara på de möjligheter som finns i den gröna ekonomin. Klimatlagen har därför brett stöd i Storbritannien. Anledningen till att den fungerar väl beror till stor del på sättet den är uppbyggd på. Klimatlagen består av tre delar: juridiskt bindande mål; budgetperioder; och en transparant och oberoende kommitté.

Främst så innehåller lagen ett juridiskt bindande mål på 34 % minskning av växthusgaser till 2020 och en 80 % minskning fram till 2050, baserat på 1990 års siffror.

För att dessa mål ska uppnås på det mest kostnadseffektiva sättet och inte riskera att allt lämnas till sista stund så delas åren fram till 2050 in i budgetperioder. Ett etappmål sätts för varje budgetperiod och om det inte nås inom denna budgetperiod så kräver lagen att regeringen köper utsläppsminskningar på den internationella marknaden. Det ger ett starkt incitament att nå målen. Vilken politiker vill tvingas förklara för sina väljare att skattepengarna behövs för att betala ett annat land för deras investeringar i grön teknologi som lyckats sänka det landets utsläpp?

Lagt kort ligger när det kommer till budgetperioderna – detta ger näringslivet tydlighet och trygghet. Men budgetperioderna har även en annan fördel, de ger näringslivet den långsiktighet de vill ha. Budgetperioderna antas tre perioder (femton år) i förväg och anger de utsläppsminskningar som varje regering måste förhålla sig till. Det är sedan upp till varje regering att välja styrmedel och åtgärder, utifrån vad som är mest klimat- och kostnadseffektivt. Men även om styrmedel kan varieras, kan aldrig riktningen som landet ska ta ändras. Detta har gjort att näringslivet stöder lagen (eftersom företagen vet vilken riktningen man ska gå i och hur stora åtgärder man måste ta).

Sist, men inte minst, så är utsläppstaket i varje budgetperiod baserat på rekommendationer från en oberoende kommitté. Kommittén föreslår ett utsläppstak till regeringen. Regeringen väljer om de vill följa det rådet eller ej, och lägger fram en proposition till Parlamentet. Regeringen måste inte följa rådet de får, men kommittén publicerar sina råd på sin hemsida så vem som helst kan se – och skickar även dess råd till Parlamentet. Denna transparens gör det svårt för regeringen att, utan starka argument, anta andra än de rekommenderade målen.

Det är till stor del på grund av klimatlagen och sättet den är uppbyggd på som Storbritannien nu är, och kommer vara, mer konkurrenskraftigt jämfört med andra länder eftersom en grön ekonomi behövs för att vi ska kunna skapa nya jobb och nå nya exportmarknader. Under 2010 till 2011, var den globala gröna ekonomin (koldioxidsnål med miljövänliga varor och tjänster) värd ca 32.3 triljoner kronor och växte med 3,7 procent jämfört med året innan trots den ekonomiska nedgången. Denna globala marknad beräknades även fortsättningsvis att växa med omkring fyra procent varje år de kommande fyra åren. Klimatlagen hjälper oss ta tillvara på möjligheter i denna växande marknad.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.