Mat står för omkring en femtedel av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp, enligt Naturvårdsverkets beräkningar. Men vems ansvar är det egentligen att driva mot mer hållbara matvanor? Kanske kommuners – en ny rapport från Linköpings universitet pekar i alla fall på deras roll kan vara mer betydande än de själva inser.
Så få kommuner arbetar aktivt med hållbar matkonsumtion
Konsumtion Vem bär ansvaret för att våra matvanor blir mer hållbara? En ny rapport från Linköpings universitet undersöker kommunerna som en möjlig nyckelspelare, samtidigt som mycket av deras potential ännu inte tas till vara.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Rapporten är en del av det nationella forskningsprogrammet ”Mistra Sustainable Consumption”. I programmet har forskare under flera år studerat hur olika aktörer kan driva på mot hållbar konsumtion, och i den här senaste rapporten undersökt specifikt kommuners roll vad det gäller matkonsumtionen. Rapporten konstaterar att kommunernas insatser varierar väldigt. Ungefär var femte svensk kommun beskriver insatser för hållbar matkonsumtion på sina hemsidor.
– Vi blev förvånade över att det görs så pass lite utanför sin egen verksamhet. Däremot är det vanligare med insatser inom den egna verksamheten, som en vegetarisk dag i veckan i skolköken, säger Åsa Svenfelt, som är forskare vid Linköpings universitet och leder studien.
Ansvarsfördelning
Åsa Svenfelt påpekar att diskussioner om konsumtion ofta hamnar i knät på individer och hushåll.
– Men forskning visar ju att det inte räcker, man måste få till strukturell förändring, säger Åsa Svenfelt och pekar på bland annat hur mataffärers utformning påverkar konsumtionsmönster.
Så vilken påverkan kan kommuner egentligen ha? Åsa Svenfelt pekar på att kommunerna kan ha stor betydelse eftersom de omsätter mål och visioner på lokal nivå, och är närmast invånarna
– Ibland får man höra att ”vi i kommunen har inte rådighet över den här frågan. Det handlar om människornas konsumtion. Det kan vi inte peta i.” Då var det en intervjuperson som sa att vilken annan aktör har den rådigheten mer än vad en kommun har?
Känslosamt om mat
En förklaring till att kommuner inte kommunicerar mer är att maten är politiskt känslig. Diskussioner om kött eller vegetariska alternativ väcker ofta starka reaktioner.
– Det blir lätt polariserat. Ett sätt är att prata om klimatoptimerade måltider i stället.
Ett konkret tips är att gå igenom måltiderna som serveras inom kommunerna, och se till att de är klimatoptimerade, menar Åsa Svenfelt. Men det hon tror stärker omställningen mest är att sätta upp mål.
– Det är många som säger, både i den här och i andra studier som vi har gjort, att ha ett mål att hänga upp arbetet på kan göra att det blir verkstad.


