Under senare år har problemet med isocyanater uppmärksammats allt mer, till följd av att förfinade analysmetoder tagits fram och att människor drabbats av svår astma som kunnat relateras till isocyanater. En yrkeskategori som drabbats är personal i bilverkstäder, då giftiga isocyanater kan avges från i bland annat plasten polyuretan som är vanlig i bilar. Stötfångare, frontpaneler, bilstolar, dörrar men också billack, bilspackel, underredsmassa och limmer innehåller bundna isocyanater som frigörs vid upphettning. Detta sker vid bearbetning med skärbrännare eller vid svetsning, kapning och slipning. Sönderdelning börjar redan vid vid en temperatur på 150-200 grader.
– Tidigare kände man till att lacker och limmer innehöll polyuretan och därmed isocyanater, men det nya är att man kan mäta halter av isocyanater i luften efter uppvärmning, vilket man inte kunde med tidigare mätmetoder, berättar Ann-Beth Antonsson, projektledare på IVL.
Komplicerad process
Tillsamman med forskarkollegorna Bengt Christensson och Klas Ancker har hon tagit fram rapporten ”Effektiva åtgärder mot exponering av isocyanater i bilverkstäder” som i sin tur lett fram till en rad rekommendationer för att minska exponeringen.
– Det är ett oerhört komplicerat problemområde och det har varit en låg process att ta fram åtgärder som fungerar i vardagen, konstaterar Ann-Beth Antonsson. Vi har därför kartlagt en mängd arbetsmoment för att kunna föreslå praktiska lösningar.
De åtgärder som föreslås bygger framförallt på användning av utsug som integreras i de verktyg som används bland annat vid svetsning och slipning samt att man rekommenderar användning av verktyg som inte alstrar så mycket värme att isocyanaterna frigörs. Dessutom är det viktigt att allmänventilationen förbättras, och att olika punktutsug installeras. I ett sista steg kan andningsskydd bli aktuella, men sådan är ofta inte ett alternativ då de hindrar arbetet.
Hantverksarbete
– Risken finns att personlig skyddsutrustning behövs ibland, konstaterar Ann-Beth Antonsson. Men vi har försökt åtgärda detaljer som minskar behovet av skyddsutrustning.
I de rekommendationer som forskarna ger pekar de på att de lokaler som används bör ha högt i taket eftersom det underlättar ventilationen av dem. Allmänventilationen ska fungera väl och luftflödet ska vara 3,5 l/s och kvadratmeter golvyta. Återluft får inte heller förekomma.
Vidare ska det finnas punktutsug på rörliga armar som ska vara lätta att dra fram och placera nära föroreningsstället. Utsugets öppning ska vara minst 25 centimeter i diameter och lufthastigheten mint 3 m/s.
– De bästa åtgärderna är om kalla metoder används eller om verktyg förses med integrerade utsug, säger Ann-Beth Antonsson. Här är en förutsättning att det finns en högvakuumanläggning och att högvakuum finns framdraget till alla arbetsplatser där verktyg med integrerade utsug används.
Smidiga utsug
Ann-Beth Antonsson påpekar att en del utrustning nu finns tillgänglig, bland annat ett nyutvecklat och smidigt utsug som integreras i svetspistoler. Detta utsug i kombination med renslipning och punktutsug ger ett bra skydd mot isocyanater.
Vid kapning ska man i första hand använda handverktyg som inte alstrar så mycket värme. En cirkelsåg med roterande blad är det bästa i sammanhanget. I andra hand går det att använda den mer bullriga cirkelsågen. Med dessa båda maskiner behövs ingen renslipning och inga andningsskydd.
– Används en högvarvig maskin måste den vara försedd med utsug, betonar Ann-Beth Antonsson.
Vid renslipning av stora plana ytor är planslipmaskin och ett utsug anslutet till högvakuum det bästa alternativet. Även vid annan slipning bör man använda utsug.
För motståndssvetsning, hårdlödning, krympning och riktning finns inga verktyg med integrerade utsug. Därför bör andningsskydd användas. Man bör inte heller använda varmluftpistol när polyuretan förekommer.